Islam var en drivande kraft och påverkade den Europeiska civilisationen under många hundrade år. Till och med den kristna religionen förnyades och påverkades. Ny kunskap förmedlades, nya tekniker inom bland annat byggnadskonst och medicin introducerades. Själv om Europa nu kom till att gå genom många krigar mellan 1400-1900-talet var det trots detta en andlig process som såg till att mänskligheten förbereddes för sitt kollektiva vuxenliv.
Asien, Amerika, Afrika och Europa blev sakta men säkert förbundet i handelsnätverk, jorden ”krympte”. Upptäcktsresande och handelsmän kom nu tillbaka till sina städer med nyheter, varor, kryddor, tyg och guld.
Mänskligheten som helhet var nu redo att ta steget till en större och ansvarig mogenhet. Den största integreringsfasen började – städer, länder, kontinenter möts – befolkningsgrupper, aningen som fria handelsmän, slavar eller militärer, såg nya möjligheter, och nytt hopp föddes.
Samtidigt i mörkret, i förvirringen i kaoset – en global mörkerdjup – så såg man ljuset – ett profetisk ljus som skulle ta hela mänskligheten, hela jordens befolkning med sig på en ny civilisationsprocess – mänsklighetens enhet.
Organiserad religion var vid denna viktiga tidsepok i mänsklighetens historia förvanskat och splittrad i många olika sekter som stred med varandra.
Bland olika religiösa sekter både från Öst och Väst började dock ett hopp spridas, och man studerade de heliga skrifterna för att se efter tecken. När skulle den nya tiden börja? Och vad var tecknen? Inte bara här i Sverige, men även i Amerika, Europa och Asien var det en förväntning om att något speciellt skulle hända – en andlig kraft gjorde folk rastlösa och förväntansfulla.
Roparrörelsen, ”roparna” som på 1840-talet var en väckelse i Sverige som predikade och förkunnade att tiden för Guds ankomst var nära. I Amerika förkunnade många kristna grupper att år 1844 skulle vara året för Jesus Kristus återkomst, som beskrivit i Gamla och Nya testamentet.
Förväntan var så stor att många lockades till väckelserörelser, de sade upp sig från jobbet och reste runt och predikade.
William Millers rörelse i Amerika hade redan med början 1831 räknat ut att Människosonen skulle återvända som Messias – synligt för alla - under 1843-1844. Besvikelsen blev dock så stor när detta inte hände och Den stora besvikelsen blev resultatet för en stor grupp kristna församlingar i USA.
Resultatet ser vi i dag då de flesta kristna inte längre tror att Jesus Kristus återkommer ”fysiskt”, men endast är en händelse i Gudsriket, fjärran från människans förståelse.
I många muslimska länder var det samtidigt en intensiv förväntan bland många teologiska grupper att Guds löften skulle ske (inom shia-islam väntade man på den tolvte imamen, och sunni-islam på Jesus Kristus).
>> Följ med i nästa blogginlägg på Ny Vision som tar upp fortsättningen…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar