Människans ansvar för sin hälsa

Genom att utöka, inte inskränka, människans möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa vet vi att samhällets kostnader minskar, sjukvården avlastas och individens hälsa blir bättre. I vissa fall förutsätts läkarkontakt före behandling eller efter en viss tid av egenvård.

Läkare och sjukvårdspersonal saknar ofta nödvändiga insikter om vilka områden som kan lämpa sig för egenvårdsbehandling eller kunskap om nya, väldokumenterade naturläkemedel. Traditionen att använda fytomediciner (läkeväxter) har djupa rötter framför allt i Tyskland, Schweiz och Frankrike. I de nordiska länderna i Europa är däremot traditionen mycket svagare.

Erland von Hofsten, agronom, säger att friska kor kostar mindre än sjuka. Alltså strävar bonden efter att hålla sin besättning vid god hälsa. Borde inte människornas hälsa behandlas på samma sätt? Friska människor betyder både sparade sjukvårdskronor och ökad produktivitet. Att vara frisk är lycka. När djur i en besättning ändå drabbas av ohälsa följer vi upp orsak och verkan – gör korrigeringar i miljö och foder och medicinering sätts in. Förebyggande åtgärder är viktiga och lönsamma.

Varje djur i en besättning har som regel en noga genomtänkt utfodringsplan för hur mycket näringsämnen, mineraler och så vidare det ska ha för att må bäst. Vilka människor vet om de får i sig rätt mängder näring i dessa fast food-tider?

Hela 85 % av dagens skolungdom får inte den näring med lunchen de ska ha. Lägg därtill mager frukost och slarvig middag. Är då oro och störighet att förvåna? Skulle vi inom lantbruket hantera djur på motsvarande sätt skulle det leda till oacceptabla ekonomiska förluster och krav på ätgärder av brister i djurskyddet.

Enligt framlidne professor Olof Lindahl anses folkhälsan vara till 75 % beroende av livsföring, alltså mat, stimulantia som tobak, kaffe och alkohol och läkemedel i största allmänhet, till 20 % av miljön (– luften vi andas in, 25 kg luft varje dag –, arbetsmiljö, psykisk miljö, påverkan genom naturen som insektsbett, inälvsmask och dylikt) och till 5 % av andra faktorer (sjukvård, olycksfall, ärftliga sjukdomar). Idag har påverkan genom miljön ökat markant.

Kostvanor, sättet att äta, näringsämnenas omsättning i kroppen, näringsbehovet vid hälsa och sjukdom och ekonomiska synpunkter på födan har med hälsan att göra.

kvicksilveranalyser, foto: flickr.com, fotstream från trondheim havn

Markens urlakning, miljögifter, kemigödsel, allt för att göra maten hållbar minskar i skrämmande omfattning kostens biologiska värde. Till följd därav får vi idag de ökande bristtillstånden. Behovet av livsnödvändiga vitalämnen täcks oftast inte i tillräcklig mängd, särskild under uppväxttiden hos barn och ungdomar, gravida, vid amning, vid stress, efter infektioner, operationer, under rekonvalescens och så vidare får vi ofta underskott av vitaminer, mineraler, spårämnen, omättade fettsyror, doft- och aromämnen. Även alkohol-, nikotin- och koffeinmissbruk leder till brister.
Brister på mineralämnen kan komma fram under fastan.

Personlig kommunikation med framlidne prof. Olov Lindahl