2012-02-07

Guds existens

Ett obestridligt bevis för Guds existens är faktumet att människan inte har skapat sig själv. Ett exempel på detta är vår lever, det lilla organet i vår kropp som är ansvarig för hittills femhundra olika kända funktioner. Några forskare försökte efterlikna alla dessa funktioner genom att bygga upp motsvarande maskiner. Det krävdes jättestora hallar för att få plats för dessa maskiner och ändå lyckades de inte.

Gud står utanför människans fattningsförmåga. Guds verklighet och fullkomlig helighet är upphöjd över allt lovprisande. Guds ställning är osynlig, ofattbar, ouppnåelig, en ren existens som inte kan beskrivas, ty den gudomliga existensen omfattar alla ting. Det omfattande är sannerligen större än det som blir omfattad. Det som omfattar kan inte förstås av det som blir omfattad. Är det tänkbart att en tavla är ett mästerverk men målaren är ofullkomlig? Tavlan är ju hans konst och skapelse. Nej, tavlan kan inte ens likställas med målaren. Hur fullkomlig tavlan än är så är den fullständig ofullkomlig i jämförelse med målaren.

Hur långt förståndet än utvecklar sig, även om det skulle uppnå begripandets slutliga nivå och förståelsens gräns skulle det känna igen de gudomliga tecknen och egenskaper endast i skapelsens värld, inte i Guds värld. Guds väsen och kännetecknen finns på helighetens höjder och för förståndskraften och fantasin finns ingen väg att komma i närheten. Vägen är stängd och sökandet är förbjudet.

Erlebnis Waldegg - Anlegen des Kräutergartens (28. Mai 2010)
Foto: flickr. Poiseon Bild und Text

Förmågan att förstå skiljer sig gradvis i skapelsens olika riken. Mineral-, växt och djurriken är vart och ett oförmöget att förstå någon skapelse bortom sin egen. Mineralen kan inte föreställa sig växtkraften i en planta. Trädet kan inte förstå rörelseförmågan hos djuret, inte heller kan det förstå betydelsen av att äga syn-, hörsel- och luktsinne. Alla dessa hör till den fysiska skapelsen.


IMG_7058
Foto: flickr. sopues
Människan har också del i denna skapelse men det finns ingen möjlighet för något av de lägre rikena att förstå vad som äger rum i människans sinne. Djuret kan inte fatta en mänsklig varelses intelligens, det förstår endast det som dess djuriska sinnen kan uppfatta. Det kan inte föreställa sig något abstrakt. Ett djur kan inte lära sig att jorden är rund, att jorden rör sig runt solen eller att konstruera en elektrisk telegraf. Dessa saker är endast möjliga för människan. Människan är skapelsens högsta verk, närmast Gud av alla varelser.

Alla högre riken är ofattbara för de lägre. Hur skulle det då vara möjligt att denna skapade varelse, människan, skulle kunna förstå alltings Allsmäktige Skapare?

Det som vi föreställer oss är inte Guds verklighet. Han, den Outgrundlige, den Otänkbare, är långt bortom människans fattningsförmåga.

Is+människa
Foto: flickr. sopues

Människan är en produkt av varje föregående skapelse emedan hon innehåller dem alla. Till människan är förståndets särskilda gåva given genom vilken hon har möjlighet att mottaga en större del av det gudomliga ljuset.
Det finns de som nekar Guds existens och menar att naturen ordnar allt. Naturen är det tillståndet som till synes omfattar liv och död eller med andra ord tingens sammansättning och upplösning. Om man betraktar naturen själv ser man att den varken har vilja eller förstånd. Denna natur är underkastad en fulländad konstruktion, bestämda lagar, en fullständig ordning och en fullkomlig plan från vilken den aldrig avviker. Från minsta osynliga atom till de lysande himlakropparna förstår man ordningens högsta grad och inser att allting står under en oundviklig lag.

En historia: Tvillingar ligger i mammans mage. "Hej, broder, tror du att det finns liv efter födelsen? Tror du på mamma?" "Nej, jag tror inte på sådant prat, jag är ateist. Jag menar har du någonsin sett mamma?"

’Abdu’l-Bahá ”Anföranden i Paris”

1 kommentar:

  1. För inte alls så länge sedan tog en dator upp en stor hall. Numera får den plats i ens hand. Allt förändras.

    SvaraRadera