"Den dagen närmar sig då alla världens folk kommer att ha antagit ett världsspråk och en gemensam bokstavsskrift. När detta uppnåtts skall det för en person, som färdas till vilken stad som helst, vara som om hon kom till sitt eget hem. Dessa saker är ofrånkomliga och absolut nödvändiga. Det åligger varje insiktsfull och omdömesgill människa att sträva efter att omsätta det som här föreskrivits i verklighet och handling..." (Bahá'u'lláh, AXPLOCK UR BAHÁ'U'LLÁHS SKRIFTER)
För en bahá'í-troende människa innebär denna text, som uppenbarats av Guds sändebud Bahá'u'lláh (1817 - 1892), ett direkt uppdrag av Gud. Hur ska bahá'í-tron, som är en religion som siktar på världsfred, kunna nå detta mål om människor inte förstår varandras språk? Det är emellertid inte så att det är bahá'íerna som ska försöka hitta alla lösningarna, och så har det inte heller varit tänkt.
Nykonstruerade språk som esperanto och ido, eller nylatin som interlingua, har utarbetats med stor möda av entusiastiska människor och miljontals har lärt sig språken.
Engelskan vinner, men stavningen är absurd
Men nu måste man väl ändå konstatera att engelskan redan blivit detta världsspråk. Inte bara för att hundratals miljoner har det som modersmål, utan för att det går 3 personer som lärt sig engelska på varje person som har det som modersmål.
Riiding it änd spelling it änd säing it shud bi the seim.
Många som kämpar med att lära sig engelska – inklusive de barn som har det som modersmål – blir mycket frustrerade av den fruktansvärda engelska stavningen. Det är inte svårt att känna empati för alla med svårigheter att stava orden eller uttala dem de läser. Jag har dessa svårigheter själv. Här kommer några exempel:
Orden cough, rough, through, though och plough klarar inte många av att uttala som de ska uttalas. Bokstäverna ou uttalas olika i alla dessa ord. Ändelsen gh används för f-ljudet i de två första orden, medan gh inte står för något ljud alls i de tre sista orden.
Orden you, yew, ewe och bokstaven u uttalas alla på samma sätt trots att de stavas helt olika.
IPA leder till alltför många, främmande bokstäver
Därför har man under de senaste decennierna försökt jobba fram en stavningsreform för just engelskan och enbart engelskan. Det finns ett internationellt fonetiskt alfabet – IPA – som har en bokstav (eller ett tecken) för varje ljud som den mänskliga talapparaten kan frambringa på alla språk. Vissa tecken skulle kunna ingå permanent i ett nytt sätt att stava engelskan. Problemet är emellertid att vi skulle bli tvungna att lära oss ett nytt alfabet. Cup skulle stavas /cʌp/ and skulle stavas /ænd/, ago skulle skrivas /əgo/, yes skulle stavas /jes/ och little skule skrivas /ˈlɪtəl/. Det enkla ordet the kan skrivas på flera olika sätt – de fyra vanligaste är /ðe/, /ði:/, /þe/ och /þi:/.
Engelska med Simpel-Fonetik Spelling (E-SFS)
Det finns enklare sätt. Det går att använda vårt välkända alfabet och låta varje engelskt ljud stavas med "rätt" bokstav. Man kan till och med slopa några bokstäver som inte behövs, men kanske i gengäld lägga till några få bokstavskombinationer. Allan Kiisk har utarbetat en engelska med simpel-fonteik spelling (E-SFS). Där hänger stavningen alltid ihop med uttalet, exempelvis närmar sig Kiisks vokaler den svenska modellen och stora språk som spanska och portugisiska: A uttalas och stavas A, I uttalas och stavas I, E uttalas och stavas E, osv. Dock uttalas det stavade U som O och det stavade O som Å – inte som i svenskan, men som i spanska, portugisiska, italienska m.fl språk. Men ändamålet är ju inte att förenkla svenskans stavning (vilket onekligen också behövs), utan världsspråket engelskans.
Stavningen bygger på finska och estniska alfabetet
Den fonetiska skriften i engelska med enkel fonetisk stavning, E-SFS, utgörs i princip av de finska och estniska alfabeten, som han upplever som överlägsna när det gäller att stava orden som de uttalas. Han skriver:
Det finns språk som har utmärkta skriftsystem, logiska, enkla, lätta att lära sig och att använda. Bästa exemplen är de finska och estniska språken. I dessa alfabetet används en och samma bokstav för att uttala och skriva en del av ett ord. Varje bokstav har bara ett ljud. Två bokstäver används för längre eller starkare ljud (exempelvis ersätter /ii/i SFS /i:/ i IPA). Vokaler reciteras med enkla ljud, inte som diftonger. När barnen lärt sig det ljud som hör ihop med en bestämd bokstav, vet de hur man läser, uttalar och skriva ord. De flesta barn lär sig läsa på bara 1-2 månader.
Kiisk har lyckats reducera alfabetet för den reformerade engelska stavningen till endast 24 bokstäver.
Tangentborden kommer dock inte att förändras eftersom namn på personer, städer m.m. kommer att stavas som tidigare. Två nya vokaler tillkommer – Ä,ä och Ö,ö – och fyra konsonanter och en vokal försvinner: C,c och Q,q och X,x och Y,y. Finsk-estniskan innebär att ä, ö and u genomgående används i stället för IPA:s alltför många varianter av uttalen av dessa vokaler, æ, ə och ʊ är bara en variant. Syftet är att hålla det så enkelt som möjligt.
Vokalen Y ser Kiisk inget behov av längre eftersom det är så snarlikt I (I type typical English → Ai taip tipikal Inglish). C ersätts av S eller K (circus → sörkös). PH ersätts givetvis av f (photo → foto)
Enligt håll-det-enkelt-principen används bara en enda bokstav, R, för alla R-ljud som kan förekomma, liksom en enda TH-stavning för tonande och icke-tonande then (E-SFS: then) och three (E-SFS: thrii). Anledningen är att flertalet, särskilt de som inte har engelska som modersmål, har det tillräckligt svårt med de engelska TH- och R-ljuden ändå.
Vidare ersätts Q givetvis av K (quick → kwik), (liquor → likör) och X av KS (taxi → taksi).
W är kvar, men får i E-SFS representera den diftongliknande oi-vokal (som i window), precis som den alltid gjort i engelskan. J används aldrig mer som någon ersättning för I, utan är det tonande J-ljud vi hittat i ord som James och you (you → ju).
Exempel på skillnaden mellan hur engelskan stavas nu och med E-SFS
When you read Simpel-Fonetik words, you must pay attention to each letter. Remember: Each letter has always the same sound, the sound given in the Simpel-Fonetik alphabet, regardless what letter is next to it.
Wen ju riid Simpel-Fonetik wörds, ju mast pei ätenshön tu iitsh leter. Rimember: Iitsh leter häs oolweis the seim saund, the saund given in the Simpel-Fonetik alfabet, rigardles wat leter is nekst tu it.
Det kan se helt galet ut, visst, men mänskligheten skulle vänja sig på någon generation. Ponera att inga dubbelkonsonanter förekommer; rigardles stavas enligt förslaget med ett s, dvs. inte "rigardless". Som ni ser har Allan Kiisk bestämt sig för att genomgående använda SH för det som ungefär skulle uttalas som sje-ljud på svenska, t.ex. (schedule → shedjul), (machine → mashiin) men givetvis som K där uttalet är K (scheme → skiim) och med en annan konsonant före SH om uttalet är sådant (chip → tship; such → satsh; chance → tshans). Själv funderar jag lite på om man inte kunde ha valt bokstaven J i vissa ord som t.ex. "tjip" i.st.f. tship. Men Kiisk vill vara konsekvent: (jungle → dshangel; gin → dshin).
Ytterligare ett exempel:
Allan Kiisk spent his tshaildhud in Estonia änd tiineidsh jiers in Germany bifor kaming tu the United States. Hi obteind his elektrikal endshineering edukeishon ät Oregon State änd Stanford Universitys. Hi wörkd äs än endshineer änd mänidsher for the U.S. Army Corps of Engineers, äs ö professor of endshineering ät the University of Redlands, California, änd äs the prinsipal endshineer in his oun konsalting föörm, Alkitek Associates. Hi änd his waif, Karin, häv träveld änd livd in meni kantris. Thei häv setld daun nier Sacramento, California, klous tu their tshildren änd gräntshildren
Som ni ser behöver även en person med finska, estniska eller svenska som modersmål en ordbok för detta. Det finns självfallet de som tycker sig höra Ä där Kiisk valt att stava med A eller E. Ska man skriva pei eller päi, tshans eller tshääns, meni eller mäni? Kiisk har valt att slå vakt om THE som stavningen på engelskans bestämda artikel fast det enligt hans egna regler kanske borde skrivas "THÖ". Kiisk har en hemsida där en ordbok kan beställas.
Grundregeln är att varje bokstav ska skrivas och uttalas för sig, men engelskan innehåller ju många diftonger, och E-SFS använder ai au ei ie oi ou och ui. Ordet I (jag) skrivs enligt Kiisks förslag ai, och det ska givetvis uttalas precis som idag med de båda vokalerna i ett svep, inte som a följt av en kort paus och sedan i.
E-SFS kan också tydliggöra hur ord som Báb och Bahá'í ska uttalas på engelska (och på svenska för den delen: Báb /Baab/; Bahá'í /Bahaaii/. Med E-SFS skulle den som säger "bahaj" försöka skriva så också, men ordet slutar inte med diftongen –ai.
2012-02-22 04:57 Stefan Back
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar