Köp!

Idag var jag på konstrunda i våran kommun. Underbart att se kreativiteten, färgerna, formerna, materialen! Det fanns många saker som jag ville ha: Den vackra tavlan med fiolen, den quiltade kudden, den hemvävda gosiga yllepläden, trasmattan med de lysande färgerna, smideshalsbandet... Men behöver jag någon av dessa saker? Nej, det måste jag erkänna för mig själv. Faktiskt inte. Fast det skulle ha varit kul om.... Och det här var äkta grejer, inte framställda i någon fabrik med slavliknande förhållanden, som det finns gott om i vissa länder. Men tankarna började vandra om det där med att köpa saker.

Det finns så mycket runt omkring oss hela tiden. Kom och köp! Köp och bli lyckligare! Se bättre ut! Köp för att imponera! I tidningar, TV, på stan, överallt är budskapet KÖP! Vi måste få hjulen att snurra, utan köpkraft går landet under! Detta är en stor fet lögn! Sverige går inte under om vi konsumerar mindre. Vi blir INTE lyckligare av att köpa saker! Kanske just då, en snabbt övergående glädje, som sedan förbyts i flera "vill-ha-grejer. Mer vill ha mest. Girighet. En av de forna dödssynderna, som nu betraktas som normalt i vårat konsumtionssamhälle.

Vad kan vi bli lyckliga av? Goda vänner? Barn och barnbarn? En skön promenad? En vacker trädgård? Ett leende från någon vi möter? Solsken? Ligga i en hängmatta på sommaren och höra suset i träden? Fågelsång? Dessa upplevelser är alldeles gratis dessutom!

Det finns forskning om lycka. En av sakerna som forskarna kom fram till var att vi blir lyckliga när vi kan hjälpa andra. Det kan vara att ge pengar till välgörande ändamål, ha ett fadderbarn, hjälpa någon äldre att handla och gå ärenden, städa, vara vänlig och hjälpsam mot andra människor. Glömma oss själva och vårat ego för ett tag.

'Abdu'l-Bahá sa:
Glädjen ger oss vingar. I glädjens stunder är vår styrka mer livsbefrämjande, vårt förstånd klarare. Vi tycks vara bättre skickade att klara av världen och finna det område, där vi kan göra nytta.