Lär känna din kropp som är själens tempel II, matsmältningskanalen

Forts. från 21/6)

När den ordentligt tuggade maten kommer ner i magsäcken slussas den vidare i små portioner genom en ringmuskel till tolvfingertarmen. Den heter så för att den är lika lång som tolv fingrar är breda. Tolvfingertarmen har oerhört viktiga funktioner att fylla, men många känner inte till dess betydelse utan räknar den till tunntarmen. Saknas den eller är den skadad får man problem med näringsupptaget. Här blandas maten med gallan, som skickas ner från gallblåsan för att göra fettet vattenlöslig och med bukspott från bukspottskörteln, som innehåller enzymerna lipas, amylas, trypsin och pepsin.

Matspjälkningsenzymer är livsviktiga för oss. Avsaknaden av ett enda enzym kan vara dödlig. Utan enzymer kan kroppen inte finfördela maten så att vi kan tillgodogöra oss näringsämnena. Ju längre tid vi tugga maten, desto fler signaler går till bukspottskörteln, som hinner förbereda sig genom att bilda de olika enzymerna. Kastar vi i oss maten, finns inte så mycket enzymer tillgängliga för att ta hand om maten. Dessutom tillkommer ytterligare problem när maten är hårdsmält som stekt mat, olämpliga fetter, kaffe, alkohol, sötsaker m.m. Detta orsaker uppkördhet, sura uppstötningar, värk m.m. Maten ligger ungefär två till sex timmar kvar i magen.

Lipas klyver med hjälp av gallan fett i fettsyror och glycerin. Amylas klyver stärkelse i olika sockerarter såsom glykogen, dextrin och maltos och proteinspjälkande enzymer, trypsin och pepsin klyver proteiner till aminosyror. Detta är nödvändigt för att näringsämnena skall kunna tas upp av kroppens minsta enhet, cellen som jag kommer att beskriva senare.

Foto: Birger Ledin

 Matens väg till magen

Förutom levern är bukspottskörteln (pancreas) det viktigaste organet i matsmältningsapparaten. Om bukspottskörteln inte fungerar, kan maten inte brytas ner och omvandlas då istället till giftiga ämnensom levern måste försöka ta hand om.

Bukspottskörteln har en uppgift till, nämligen att producera det livsviktiga insulinet i de Langerhanska öarna som omger bukspottskörteln och som söndras direkt in i blodet. Om körtlarna producerar för lite insulin förbränns inte glykogenet, sockret lagras i levern och avgår till blodet alltefter behov. Följden blir att blodsockerspegeln höjs. Det överflödiga sockret utsöndras då genom njurarna och vi finner socker i urinen, resultatet är diabetes.

Är bukspottskörteln överansträngt undvik alla vitt mjöl-, vitt ris- och vitt socker- produkter. Råris hanteras lättast av den. Satsa på mycket grönsaker, framförallt rotfrukter.

”De renaste naturprodukter blir oss till ingen nytta, om bukspottskörteln sviker sin uppgift, ty då nedbryts allt och förvandlas till giftprodukter, som obeveklig dömer oss till undergång. Varken äggvita, fett eller stärkelse kan tas upp, om detta säregna lilla organ lämnar oss i sticket. Jämte leversjukdomarna hör därför bukspottskörtelsjukdomar till de farligaste som finns”.

A.Vogel, ”Den lille Doktorn”

Om vi sköter om kroppen, mår själen bra.

Fortsättning följer 19/7 -12

Lär känna din kropp som är själens tempel I, matsmältningskanalen

Ingen känner vår kropp så bra som vi själva, då vi hanterar den dagligen, men då gäller det att lyssna på den och skaffa sig information. Inte ens den skolmedicinske läkaren känner vår kropp, han behandlar endast symtomen, men inte orsaken.

Vår bostad är vår hemvist. För att trivas hemma håller vi rent och snyggt, storstädar med jämna mellanrum, slänger gammalt skräp och förnyar gamla möbler så att allting blir fräscht och snyggt.

 Kroppen är templet för själen. Hur sköter vi vår kropp? Ju bättre vi sköter den och undviker sjukdomar, desto bättre mår själen.

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” 

Vår kropp består alltså av levande materia som den ekologiskt odlade, obehandlade maten och inte av syntetiska kemikalier. Dessa kan inte bygga upp liv.

Betydelsen av ordentlig tuggandet som är början i matsmältningskanalen, har jag beskrivit tidigare.

Många känner till matsmältningsproblem. Räksmörgåsen kan ligga som en sten i magen. Den för feta, för omfångsrika eller för alkoholfuktiga måltiden kan bränna som eld i matstrupen, magen krampar ihop sig för att klara av den fördärvade maten. Liknande erfarenheter har väl alla gjort någon gång. Men det finns människor som lider ständigt respektive ständigt återkommande av sådana problem utan att man kan hitta en kroppslig orsak.

 Foto:Birger Ledin 

Matens väg genom kroppen

 Den dålig tuggade maten åker ner i magsäcken som täcks av en tjock slemhinna vilken ska skydda magsäcksväggen mot saltsyreangrepp. Äter man hela tiden olämplig mat uppstår kraftig slitage på slemhinnan och vi får irritationer och slutligen magsår. Här tar magsaften vid, som bland annat består utom av saltsyra även av pepsin. Magmusklerna knådar maten tillsammans med magsaften så länge, tills den blir välling. Har vi nu svalt stora bitar, så ligger bitarna längre tid i magen, bildar giftiga ämnen som belastar levern. Dessutom har magsäcken inte samma möjlighet att ta hand om maten på samma sätt som när den redan är finfördelad i munnen. Magmusklerna förmår inte knåda sönder maten då magen inte har några tänder.

Under stress avstannar matsmältningsprocessen. Osmält mat omvandlas till giftiga ämnen och levern får lida. Stress tolkar kroppen som så: OBS! Fara å färde, flyr! Vid stress går signaler till binjurarna, som ökar produktionen av adrenalin, pulsfrekvensen ökar, blodtrycket ökar, kärlen dras ihop, blodsockret stiger. Hela matsmältningsprocessen avstannar, då kroppsvätskorna koncentreras på de organ, som är inblandade i stress. När vi sedan kommer till ro slappnar kroppen av, kroppsvätskorna flyter tillbaka. Nu blir det översvämning i matsmältningsområdet och matsmältningsvätskorna skall ta itu med de stora bitarna vi har kastat i oss. Det är därför många säger att de mår bra under stress men får problem när de kommer i viloläge. Det är så man lägger grunden till alla matsmältnings-problem.

‛Abdu’l-Bahá Beantwortete Fragen (Some Answered Questions) ogranskad översättning

Fortsättning följer 5/7 -12

Tugga maten ordentlig och du får bättre hälsa

Dagens samhälle är uppbyggd på stress. Allting skall gå fort. Lunchrasten utnyttjas oftast för andra aktiviteter och lunchen kastar man i sig. Konsekvensen blir matsmältningsproblem, i sämsta fall magsår. Lunchrasten bör vara på en timme då man får tid på sig att äta i lugn och ro. Vad händer, när vi kastar i oss maten?

Vi har fått våra tänder att tugga maten med. De sitter i munnen och ej i magen som man tycks tro. Se till att tugga varje tugga ordentligt, blanda den med saliv, smaka på den, känn smaken och njut av den. Därvid ska matytan förstoras så pass att det bildas en angreppsyta för matsmältningssafterna som är flera hundra gånger större än den ursprungliga biten. Genom detta blir varje tugga i munhålan till en slags soppa. Man blir mätt fortare, äter mindre och mättnadskänslan håller i längre. En sådan försmält kost omsättes bättre i kraft och energi och matsmältningsapparaten avlastas. Som hjälp kan man räkna tuggorna i början. Varje tugga ska tuggas minst 50 gånger. Så blir man en långsam ätare som man kan se som första framgångstecken. Bra tuggat är halva matsmältningen. En man vid namn Horace Fletcher botade sig från sina svåra sjukdomar enbart genom ideal tuggning. En ung man som led av svår epilepsi kastade alltid i sig maten. När han började tugga, minskade epilepsianfallen.

Genom tuggning och salivblandandet går signaler till magsäcken som producerar mera magsyra. Då kan magsäcken utföra bättre matsmältningsarbete, som går fortare och mera verkningsfullt. I magsäcken finns endast magmusklerna som skall finfördela maten med hjälp av magsaften. Om vi inte tuggar ordentligt ligger matbitarna kvar i magsäcken där de kan börja jäsa och orsaka allehanda matsmältningsbesvär och dålig andedräkt. Många mag- och tarmproblem kunde undvikas, om vi tog oss tid att tugga maten. Dessutom har japanska forskare upptäckt en mjölksyrebakterie i saliven som har en skyddande effekt mot magsjukdomar. Som sagt, magen har inga tänder, de sitter i munnen.

Tuggar man varje tugga minst 50 gånger och blandar allt ordentligt med saliv, då stimulerar man även bukspottskörteln att producera matspjälkande enzymer, vilka kan ta hand om maten som vi sväljer. Det är lika viktigt att även blanda varje klunk vi dricker ordentligt med saliv.

Däremot är tuggandet av tuggummi inte alls hälsosamt. Genom ihärdigt tuggande stimuleras saltsyrebildningen i magsäcken, men eftersom det inte kommer ner någon mat fräter saltsyran på magsäcksslemhinnan.

Foto flickr: von rohtrs

I vår kropp finns det mikroorganismer och bakterier, både livsviktiga och skadliga. Dessa är beroende av syra-bashalten i sin miljö. Ändras denna miljö dör de livsviktiga organismer och de skadliga tar över. Ta som exempel magsårsbakterien helicobacter pylori. Den finns redan i kroppen i magens sura miljö där pH-värdet ligger omkring två. Genom stress, dålig tuggat mat, kemikalier och mediciner m.m. förändras magsäckens miljö, och nu trivs magsårsbakterien. Genom ordentligt tuggning blir maten i munnen basisk genom enzymet amylas och balansera därför miljön i magen. Mjölksyrebakterien i saliven skyddar därför mot magsårsbakterien.

Matblandningen vandrar nu i mera spjälkad form ner till tarmen, som då är i stånd att tillgodogöra sig näringsämnena maximalt.

”Ät inte på nytt innan du fullständigt har smält maten och svälj inte innan du har tuggat ordentligt.” Bahá’u’lláh, Gesundheit, Ernährung, Medizin und Heilen, Eine Textzusammenstellung aus dem Bahá’í-Schrifttum. Ogranskad övrsättning

Die F.X. Mayr-Kur, Dr. med Erich Rauch
Gesundheitsnachrichten, Dr. h.c. Alfred Vogel