Lär känna din kropp som är själens tempel II, matsmältningskanalen

Forts. från 21/6)

När den ordentligt tuggade maten kommer ner i magsäcken slussas den vidare i små portioner genom en ringmuskel till tolvfingertarmen. Den heter så för att den är lika lång som tolv fingrar är breda. Tolvfingertarmen har oerhört viktiga funktioner att fylla, men många känner inte till dess betydelse utan räknar den till tunntarmen. Saknas den eller är den skadad får man problem med näringsupptaget. Här blandas maten med gallan, som skickas ner från gallblåsan för att göra fettet vattenlöslig och med bukspott från bukspottskörteln, som innehåller enzymerna lipas, amylas, trypsin och pepsin.

Matspjälkningsenzymer är livsviktiga för oss. Avsaknaden av ett enda enzym kan vara dödlig. Utan enzymer kan kroppen inte finfördela maten så att vi kan tillgodogöra oss näringsämnena. Ju längre tid vi tugga maten, desto fler signaler går till bukspottskörteln, som hinner förbereda sig genom att bilda de olika enzymerna. Kastar vi i oss maten, finns inte så mycket enzymer tillgängliga för att ta hand om maten. Dessutom tillkommer ytterligare problem när maten är hårdsmält som stekt mat, olämpliga fetter, kaffe, alkohol, sötsaker m.m. Detta orsaker uppkördhet, sura uppstötningar, värk m.m. Maten ligger ungefär två till sex timmar kvar i magen.

Lipas klyver med hjälp av gallan fett i fettsyror och glycerin. Amylas klyver stärkelse i olika sockerarter såsom glykogen, dextrin och maltos och proteinspjälkande enzymer, trypsin och pepsin klyver proteiner till aminosyror. Detta är nödvändigt för att näringsämnena skall kunna tas upp av kroppens minsta enhet, cellen som jag kommer att beskriva senare.

Foto: Birger Ledin

 Matens väg till magen

Förutom levern är bukspottskörteln (pancreas) det viktigaste organet i matsmältningsapparaten. Om bukspottskörteln inte fungerar, kan maten inte brytas ner och omvandlas då istället till giftiga ämnensom levern måste försöka ta hand om.

Bukspottskörteln har en uppgift till, nämligen att producera det livsviktiga insulinet i de Langerhanska öarna som omger bukspottskörteln och som söndras direkt in i blodet. Om körtlarna producerar för lite insulin förbränns inte glykogenet, sockret lagras i levern och avgår till blodet alltefter behov. Följden blir att blodsockerspegeln höjs. Det överflödiga sockret utsöndras då genom njurarna och vi finner socker i urinen, resultatet är diabetes.

Är bukspottskörteln överansträngt undvik alla vitt mjöl-, vitt ris- och vitt socker- produkter. Råris hanteras lättast av den. Satsa på mycket grönsaker, framförallt rotfrukter.

”De renaste naturprodukter blir oss till ingen nytta, om bukspottskörteln sviker sin uppgift, ty då nedbryts allt och förvandlas till giftprodukter, som obeveklig dömer oss till undergång. Varken äggvita, fett eller stärkelse kan tas upp, om detta säregna lilla organ lämnar oss i sticket. Jämte leversjukdomarna hör därför bukspottskörtelsjukdomar till de farligaste som finns”.

A.Vogel, ”Den lille Doktorn”

Om vi sköter om kroppen, mår själen bra.

Fortsättning följer 19/7 -12