Rådplägning för sanning?

Det är vanligt i dag  med jobbmöten, föreningsträffar, folkmöten, konferenser, överläggningar, sammanträden, sammankomster, församlingsmöten och politiska debatter. Mötens syften varierar från att inspirera, informera, komma med förslag, delge insikter, planera, försvara, protestera mot något, eller för att bygga upp självkänsla, med mera.

Men hur ofta kommer sanningen fram? Är det inte så att ledare och deltagare håller tillbaka fakta eller grundläggande information för att “sabotera” eller minska möjligheten till andra deltagare att komma med förslag. Och är det inte lätt att man blir förlöjligad eller motsagd när man vill bidra med sina insikter?

Politik och parlamentarism skulle till exempel ha som sitt högsta mål att hitta sanningen i de frågor som presenteras och inte skapa ett slagfält för opposition och individuella meningar.  Fiendskap och motsättningsförhållanden, bestridande, att göra deltagarna till åtlöje, är beklagansvärd och förstör alltid för sanningens anda.

Det är så vanligt inom politiken och många andra mötesformer, som nämnt ovan att gräl, dispyt och onödigt ordrytteri tar kommandot. Resultatet blir förvirring och kalabalik, i bland fysiska konfrontationer mellan deltagare. Det hela blir ju komiskt, tragikomiskt.

Men en “riktig” rådplägning eller konsultation måste ha som högste mål att undersöka sanningen. Den som vill uttrycka sin mening ska inte framföra den som korrekt eller riktigt, men heller som ett bidrag till enighet i åsikter, för då vill verklighetens ljus bli uppenbarad när meningar sammanträffar.

En gnista skapas när flint och stål slås mot varandra. Men människan skulle väga sina meningar med yttersta lugn, ro och sans. Innan man uttrycker sina egna idéer och åsikter ska man försiktigt ta hänsyn till andras åsikter och tankar. Om man ser att tidigare uttryckta uppfattningar är mera sanna och värdiga, ska man direkt acceptera det och inte envist hålla sig till sin egen övertygelse eller tänkesätt. 

Med denna utmärkta metoden kan man anstränga sig för att uppnå enhet och sanning.

 

Källa: ‘Abdu’l-Bahá, The Promulgation of Universal Peace.

Glädje och enhet förenar världen

För att förena världen behövs stora mängder glädje och enhet. Men vart kan man hitta det? Det är en stor utmaning, och många letar efter de förenade krafter som kan skapa en förenad mänsklighet. Utan glädjen över livets mysterier, mötet mellan människor och en delad enhetskänsla så vill alla verksamheter och mänskliga företag, stora som små inte uppnå något.

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) beskriver glädjen som uppstår mellan människor som ömsesidig då våra hjärtan är förbundet med varandra och fyllt med samma vibration. Kärlekens flamma och ljus reflekteras i alla.

Om vi skulle tacka Gud 100 000 gånger för denna gåva – Guds kärleks kraft – som låter Öst och Väst mötas – så skulle det vara otillräckligt.

Om alla jordens krafter (företag, organiserade samfund, myndigheter, politiska, religiösa och sociala rörelser) önskar att förena världen så skulle det vara omöjligt.

Bahá’u’lláh (1817-1892) har åstadkommit båda saker genom Den heliga andes kraft, och detta band av enhet genom kärlek är olösbart. Det ska fortsätta i evighet och för varje dag som går ska denna kraft öka. Om inte länge vill den fängsla världen och våra hjärtan – från vilka nationer vi än kommer från vill föras samman av dess tvingande omfamning. Mänsklighetens värld ska manifestera det Gudomliga ljuset och Guds gåvor ska omge alla.

När det gäller både materiell och andlig civilisation vill vi i framtiden bevittna en enastående framåtskridande utvecklingsprocess.

Följ med i mitt nästa blogginlägg som tar upp detta spännande temat.

 

Källa och inspiration till denna text: The Promulgation of Universal Peace, av ‘Abdu’l-Bahá

Varför begränsa sin världssyn?

Varför se bara omkring sig, lokalt och i den omedelbara närheten? Varför vara rädd främmande? Vad är så skrämmande?

Är det inte en paradox att vi gärna vill bevara vår trygghet, närhet till familjen och vänner, men så fort något nytt dyker upp, okända, nya människor från en främmande värld, då stänger vi dörren.

En del tänker väldig kort, det kallas kortsynt. Allt handlar om trygghet och att bevara det som bevaras kan. Gamla traditioner ska bevaras, kulturen ska inte påverkas av andra. Vi ska bevara det som är runt oss – som vi kan uppfatta, som det har varit.

Ingen utveckling då.

Andra är nog mera nyfikna på världen. De vill uppleva nyheter, resa och är inte rädda för att umgås med människor från exotiska länder. De ser möjligheter att nätverka och skaffa nya vänner.

På så sätt går världen framåt.

Vikingarna var intresserad i främmande länder, de resta åt väst, söder och österut. De kom bland annat till Amerika, Ryssland och långt söderut till Turkiet. Vad var det som drev vikingarnas intresse för främmande länder?

Nyfikenhet? Tvång och straff? Mod? Handel? Affärer? Klimatet?  Ära och berömmelse?

De var i alla fall inte rädda, och seglade över Atlanten och upp ryska åar på sin upptäcktsfärd.

Vad är det som gör människor i dag rädda för det okända? Vad håller oss tillbaka från att upptäcka nya saker, få en ny världssyn, skapa nya möjligheter, bli sedda som världsmedborgare, och driva en positiv utveckling?

Vi bor på en planet – vi är en mänsklighet – en global familj. Detta är fundamentalt, och går inte att ändra, själv om några skulle önska det.

Så varför begränsa sin världssyn?

2011 bahá’í-konferens om socialekonomisk utveckling

I Orlando, Florida, 17-20 december 2011 arrangeras en konferens “Bahá’í Conference on Social and Economic Development (SED)”. Fokusområden för konferensen är hur man vi skapar en kultur som ökar vår kapacitet att möta sociala och materiella problemområden världen står inför.  Temat är “fostran av mänskliga möjligheter”.

Konferensen tar även del av och undersöker på djupet den omfattande vägledningen från Bahá’í-trons internationella världscenter och dess betydelse för bahá’í-inspirerad social handling.

Det omfattande programmet innehåller spännande teman, samtal,  föredrag, workshop, samt reflektion och rådplägning på hur deltagarna kan använda sina mänskliga möjligheter i socialekonomisk utveckling

Det är även barnklasser (4-11) och ungdomsprogram. Här finns många möjligheter för nätverksarbete och skapa nya vänner.

Jack Lenz, komponist från Canada - känd för att komponera musiken till bland annat “The Passion of the Christ” 2004 med Mel Gibson i huvurollen och “Little Mosque on the Prairie” 2007 -  tillsammans med Red Grammer och KC Porter håller i musikprogrammet.

Förhoppningen är att ni kommer att delta på ett spännande arrangemang.

Registrering kan ske via www.rabbanitrust.org.

Global etik för mångkulturella möten

Folk från hela världen möts för att hitta lösningar på lokala, regionala, nationella, kontinentala, internationella eller globala frågor och problemställningar. I och med att dessa möten är mångkulturella kommer etik och moral upp som ett tema som kanske glöms i farten.

Det vanliga är att folk är så engagerade i saken – att de glömmer den etiska dimensionen. Tänk dig att du är engagerad i ett lokalt vattenreningsprojekt som påverkar en plats med fornminnesmärken och ett av landets religiösa center, och hundratusentals invånare i regionen – något som har fått mycket mediauppmärksamhet. Här möts representanter för kommunen, religiösa organisationer, de lokala och regionala idéburna organisationerna och företag till rådplägning. Men även tillresande från fjärran länder kommer för att delta med workshop eller demonstrera för eller emot vattenreningskonceptet.

Vad är etiskt och moraliskt här? Folk med många synsätt är engagerad i ett vattenreningsprojekt som tar år att projektera, debattera och igångsätta. Resultatet som ska ge rent vatten påverkar inte bara en kommun, ett religiöst center, men en hel region.

En hållbar miljö påverkar alla – även moral och etik.

Då är frågan – vad är etik och moral i detta scenariot och vid liknande möten. Några etiska frågor är:

• Är det rätt att anordna en aggressiv demonstration mot vattenreningsprojektet för att påverka beslutsfattare?
• Ska beslutsfattare ignorera miljörörelsen och de idéburna organisationernas initiativ och förslag för att kunde leverera bästa resultat?
• Hur kan kommunen se till att leverantörer håller en etisk standard när de utför projektet?
• Tar projektet hänsyn till lokala intressen – eller ska marknadskrafter och företagshänsyn ha första prioritet?
• Är det etiskt försvarbart att organisationer saboterar för företag inblandade i projektet?
• Är det moraliskt att leverantörer och beslutsfattare baktalar/förtalar personer som är intressepartner i vattenreningsprojektet?
• Hur bemöter man aggressivitet och ett engagemang som har motstånd och hat som första prioritet – och som glömmer lokala intressen för att främja en idéburen organisations syften och intressen?
• Hur bemöter man etiskt företag som utnyttjar situationen till egen vinning?

Som vi ser är det många intressen och hänsyn att ta i detta påhittade vattenreningsprojekt. Men frågor om etik och moral påverkar vardagen för miljontals människor från alla etniska bakgrunder och kulturer– du och jag, myndigheter, företag och organisationer.

Agenda 21 är en bra ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande men inspirerar inte till personligt engagemang för en global etik. Finns det en global etik (1) där man kan checka av för moraliska frågeställningar, konsekvensanalys för etiska verkemedel? Självsagt går det att studera ämnet på Universitetet, men i grund och botten börjar detta allomfattande etiska arbetet redan hos föräldrarna, förskolan, grundskolan och i skolsystemet.

Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-trons grundare som har en vision för framtiden ber oss “betrakta världen – som en människokropp som, trots att den vid sin tillkomst var hel och fulländad, av skilda skäl har blivit hemsökt av svåra störningar och sjukdomar”. Moral och etik är även utmaning som förknippas med frågan om enighet och rättvisa. “Rättvisa gör det mjöligt för individen att se verkligheten genom sina egna ögon snarare än genom andras, och förlänar det kollektiva beslutsfattandet den auktoritet som ensam kan tillförsäkra enighet i tanke och handling”. (2)

“Varje enskild person kommer till världen som något som helheten har ansvar för och det är denna aspekt av mänsklig existens som utgör den verkliga grundvalen för de sociala och kulturella rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas stadgar.” (2)

Så etik och moral är förbundet med rättvisa och enighet. Något att fundera över…

1) Läs mer på www.globalethics.org och globalportalen.org

2) Häftet Vem skriver framtiden kan du få från Bahá'í-förlaget AB. Texten finns även tillgänglig på Google Books.

Gruppkonsultation i stället för konfrontation

Tänk dig att du sitter i ett affärsmöte och du har en idé. Du brinner för idén och presenterar den för mötets deltagare. Det vanliga är mothugg och kommentarer – några tycker din idé är bra, och andra ryter till och kommer med motargument. Din idé blev inte tagit på allvar och du kände dig sårat. Mötet var inte trevligt – det var många svordomar och uppgivna ansikten.

Så är det i dagens värld – människor kan inte konsultera. Det blir konfrontation och kraschlandningar direkt. Partisanpolitik blockerar för effektiv konsultation och en ovilja att ta i frågan med på ett andaktsfullt sätt gör att många möten havererar.

Så vad är då konsultation? Är det läkarordinering? Nej – det är en grupp människor som bestämmer sig för att bryta konfrontationsträskmarken.

Att konsultera betyder att bry sig om varandra och att söka efter lösningar (inte problem eller icke-lösningar). Man söker lösningar och de bör vara så bra att de går att genomföra på ett etiskt sätt.

Inom bahá’í-samfundet kallar man det för rådplägning, överläggningar eller konsultation. Här försöker man att lägga känslor och beundran åt sidan och se helhetsperspektivet för att skapa nya möjligheter.

Konsultationsmetoden blev utarbetad av ‘Abdu’l-Bahá på början av 1900-talet. Det kräver lite träning, men är i grunden inte svårt. Och du vill märka att det är smidigt och skapar god teamkänsla.

Beslutstekniken betyder att man söker aktivt goda lösningar, att varje deltagare, i en andaktsfull atmosfär ges möjligheten att uttrycka sig fritt, utan att bli avbruten (något som kan vara en stor utmaning för en del).

Allas idéer kan delas och utvärderas i en anda av uppriktighet och öppenhet. Det västerländska tänkandet – med fokus på individens vinning är en aktiv blockerare för visionen av en ny tidsålder där jag ser för mig kollektiva rådplägningar till det bästa för lokalsamhället, stadsdelen, skolan, företaget och globala institutioner blir vardagsmat.

Vi behöver kreativa lösningar – och inte blockera processen. Något som är så vanligt i dag…

Ta gärna kontakt med ditt närmaste bahá’í-samfund för att ta reda på hur en gruppkonsultation skulle hjälpa din organisation, företag eller institution.

Läs mera om konsultation:

• Bahá’i – för en enad värld – från Bahá’í-förlaget AB
• Beyond the Culture of Contest – från Bahá’í-förlaget AB

Företagshinder - påverkar män mindre än kvinnor

Det finns massor av företagshinder som minskar mångfald och jämlikhet mellan kvinnor och män. Tänk på detta:

• 75 % av kvinnliga ledare har en partner hemma som arbetar, men 75 % av manliga ledare har en partner hemma som INTE arbetar.

• Mellan 60-70 % av kvinnliga chefer har barn

• 94 % av manliga chefer har en partner hemma som tar största delen av ansvaret för barnen

• 20 % av kvinnliga ledare har en sådan partner hemma.

Detta visar en undersökning från "Catalyst, Leaders in a global economy – a study of executive women and men".

Adrian Kielhorn, en medlem i EBBF (European Bahá'í- Business Forum) beskriver de barriärer som företagen står framför som följande:

• Oflexibla arbetstider

• Deltidsarbetare – inte möjligt att delta i företagens utvecklingsprogram

• Inga möjligheter "att arbeta från hemmet"

• Nätverkande efter arbetstid

• Barnpassning (normal arbetstid och under krissituationer)

• Barnpassning och hemstädning

• Möteskultur: möten börjar 09.00 måndag morgon … i Paris

• Möteskultur: telefonkonferenser startar 20.00 och pågår till 23.00.

Vad kan då företagen göra för att hjälpa kvinnor och män?

Kvinnor:

• Arbetsgrupper för att främja mångfald

• Ökande bruk av rådgivare för att hjälpa och påverka kvinnor i deras karriärval

• Starta informella nätverk för kvinnor

• Tillrättalägga flexibla arbetstimmar (i vissa fall minska antal timmar) och flexibilitet när jobbet är klart

• Öka antal kvinnor i företagens ledningsgrupp

Män:

• Arbetsgrupper för att främja mångfald.

• ...

Detta är vad lagstiftningen kan göra. Däremot går det inte att tvinga människor att värdera varandra likt.

"Enligt tidsandan måste kvinnorna göra framsteg och fylla sin uppgift på alla livets områden och bli likställda med männen. De måste vara i nivå med männen och åtnjuta samma rättigheter. Detta är min innerliga bön och det är en av Bahá'u'lláhs grundläggande principer." – 'Abdu'l-Bahá i 'Om kvinnan', s. 65.