En ny vision för religionsdialog

Människor från olika religioner möts dagligen. Människor träffas, blir vänner, samarbetar – oberoende vilken religion de har. På skolor, föreningar och i jobb-sammanhang ser vi folk från olika kulturer och religioner arbeta tillsammans fredligt. Detta är normalt – och visar att världen går framåt.

Bara för 40-50 år sedan var skepticismen till främmande människor från främmande religioner mycket större än i dag. Läroplaner på skolan har ändrat karaktär, och ungdom får nu i starten av sitt liv inblick i religioner, som tidigare generationer inte visste något om.

Den stora utmaningen är religionsdialogen mellan kristendom och islam – som är de två största världsreligionerna. Här kan mycket förbättras på området.

Vi måste se på vad som skapar enhet, enighet och vad skapar möjligheten för en bättre relation, speciellt mellan dessa två systerreligioner.

Den nya visionen finns, och det första steget i processen att skapa nya förutsättningar för kunskap inom detta område är att förstå följande: att alla religioner kommer från samma källa, Gud. Detta är budskapet man kan se i islam och i kristendomen (om man undersöker noggrant). Islam erkänner kristendomen och de tidigare profeterna. Kristendomen erkänner judendomen och de tidigare profeterna. Judendomen bekräftar även de tidigare profeterna. Det går helt tillbaka till Abraham, och människans skapelse.

Det som behövs nu är att kristna accepterar Muhammed som Guds budbärare. Det hjälper inte mänskligheten att ha en teoretisk kunskap – färgad av vår kristna kultur – om islam. För att bygga en bättre värld måste kristna förstå islam på djupet. Även islam måste sätta sig in i kristendomen på djupet.

Det nästa är att ta bort alla religiösa hinder för mänsklighetens utveckling, att se religion som en möjlighet att skapa en bättre värld, inte som ett hinder för världen. Religionen ska leda mänskligheten framåt. Religionen är som en lampa, som med sitt ljus, upplyser mänskligheten. Om religionen var skadlig, så vore det bättre utan religion. Vi måste se på religion med nya ögon.

Religionsdialogen måste fortsätta, och vi måste acceptera att de stora världsreligionerna tillsammans kan skapa en bättre värld.

Bahá’í-trons grundare Bahá’u’lláh (1817-1892) berättade redan på mitten av 1800-talet att vi måste frigöra oss från alla fördomar, att religion och vetenskap måste vara i harmoni, och att religion måste befrämja endräkt och harmoni. Hans budskap är klart:

”Det kan inte finnas något som helst tvivel om att världens folk, vilken ras eller religion de än tillhör, hämtar sin inspiration ur en enda himmelsk Källa och är undersåtar till en Gud. Skillnaden mellan föreskrifterna under vilka de lyder måste hänföras till de skilda förutsättningar och behov i den tids-ålder då de uppenbarades. De anbefalldes alla av Gud, utom ett fåtal som är en följd av mänsklig förvändhet, och är en återspegling av Hans vilja och syfte. Stå upp, och beväpnade med trons kraft förstör er egen fåfänga inbillnings gudar, de som utsår tvedräkt bland er. Håll fast vid det som för er samman och förenar er.” 1)

Vi måste därför anstränga oss för att sprida den nya visionen – en ny världsordning baserad på andliga principer – där de stora religionerna samarbetar, samverkar och agerar för att skapa en fredlig värld. Det kräver nya kunskaper, fördjupat kunskap inom och de stora religionerna.

Vil kristendomen och islam möta dessa utmaningar? Vill de skapa nya vänskapsband? Vill de se framåt mot det stora målet – mänsklighetens enhet: där islam och kristendomen ingår och inspirerar mänskligheten?

Källa:

1) Universella Rättvisans Hus, Budskapet till världens religiösa ledare

Religiös harmoni

Det pågår i dag många fina arbeten med religionsdialog, både i Sverige och internationellt. Vi måste tacka de ledare för religioner som strävar efter religionsdialog. Religion och tacksamhet är förbundna på två sätt:

1. Själva kärnan i varje religiös tradition är tacksamhet, och,
2. om vi håller fast vid den grundläggande enighet i alla religioner, kommer vi att vara tacksamma för hur de uttrycker och värdesätter religionernas gemensamma väsen.

Detta medverkar till en stabil grund för religiös harmoni.

Tacksamhet är en dygd mycket beröm av alla religiösa människor.Men tacksamhet går ännu längre. Eftersom det mystiska väsendet (Gud) är i centrum för varje andlig tradition förenar tacksamhet olika religioner från detta centrum. Varje tradition flyter från källan i Guds budbärares (de Stora profeterna, Manifestationer av Guds ljus) egna upplevelse av gemenskap med det yttersta mysterium (Gudomens väsen). Denna erfarenhet väller upp och om igen i hjärtan av alla anhängare i alla generationer.Det kommer till uttryck i det fullständiga svaret på livet som gåva, som inte är något annat än att tacka för livets gåva.

Religionsdialog:

• Svenska kyrkan
• Sveriges kristna råd
• Muslimer för fred
• Religioner för fred
• Bahá’í – religionernas enhet

Följ med på Ny Vision på artiklar om religionsdialog och religiös harmoni – grunden för en ny världsordning.

Religion måste befrämja endräkt och harmoni

Vad är egentligen religion? George Bernard Shaw säger att ”religion är en stor kraft – det enda verkliga drivkraften i världen” 1). Det är en vanlig missuppfattning att religionerna endast erbjuder riter och inget annat. Ordet religion betyder egentligen lagar, både naturliga och moraliska, som säkerställer att vi människor lever med varandra bäst möjligt. Religion står för en integrerad utveckling av personligheten och ger andliga insikter och en helhetssyn på livet. Dessa stora själar, profeterna eller Guds budbärare, förklarade de grundläggande religiösa lärosatser, principer och värderingar i livet och utbildade sina anhängare och mänskligheten hur de kan uppnås. Förutom sina moraliska och andliga läror, gav nästan alla religiösa lärare och reformatorer i världen ut en plan och ett system för hur det mänskliga samhället bäst skulle organiseras.

Varje religion hjälpte till att etablera seder, traditioner och konventioner med riter och ritualer inom samhällen och regioner och detta etablerade på så sätt olika civilisationer och kulturer som naturligt avvek från andra. Shoghi Effendi (1897-1957) tar upp i sina skrifter att ”bahá’í-tron ​​erkänner Guds enhet; alla de gudomliga profeterna upprätthåller principen om oberoende sökande efter sanningen; fördömer alla former av vidskepelse och fördomar; lär att det grundläggande syftet med religion är att främja endräkt och harmoni; att religionen måste gå hand i hand med vetenskap, och att den utgör det enda och slutliga grund för en fredligt, bestående och progressivt samhälle.

 Bahá’í-tron inskärper principen om lika möjligheter, rättigheter och privilegier för båda könen, upphöjer arbete utfört anda av service till gudsdyrkan; rekommenderar antagandet av ett internationellt språk, och upprättar de nödvändiga organen för upprättandet och bevarandet av en permanent och universell fred.” - Shoghi Effendi. 2)

Källa:

1. Dictionary.com
2. Juni 1933, från ett brev skrivet av Shoghi Effendi till Palestinas Högkommissionär (ej granskad översättning)

Fundamentet är religionernas enhet

‘Abdu’l-Bahá tar upp sju principer av enhet och enighet i dokumentet Enighetens Sju Ljus. En av principerna är religionernas enhet. Frågan är vad som behövs för att uppnå enhet bland världens olika religioner.

Vi kan se att nya sociala läror leder oss framåt mot ett mera rättvist och ädelt samhälle, med ett nytt förfriskande utflöde av Guds kärlek och den Heliga ande som andar liv i människorna, som i stort sett har glömt sin Skapare.

Bahá’u’lláh förkunnar för världens folk att:

”Det som Herren har föreskrivit som det ofelbara läkemedlet och mäktigaste instru­mentet för att bota hela världen är alla dess folks förening i en allomfattande Sak, en gemensam Tro. Detta kan på intet sätt genomföras utom genom en skicklig, allsmäktig och besjälad Läkares kraft” (1)

Bahá’íer tror att Bahá’u’lláh är den gudomliga Läkaren som skapar enhet och samlar alla människor under principen Guds enhet och den fundamentala religionens enhet – något som vill uppnås på samma sätt som mänsklighetens enhet vill uppnås. Det kan endast uppnås genom hans Gudomliga uppenbarelses kraft.

Detta är en djärv utmaning till alla troende från olika religioner och trossamfund, och även till de som har avvisad mänsklighetens andliga natur.

Jag kan bara hoppas att många vaknar till och ser på möjligheterna för fred och att ‘Abdu’l-Bahás dokument Enighetens Sju Ljus och dess principer kan inspirera mänsklighetens kollektiva framtid,

Källa: 1) Axplock från Bahá’u’lláhs skrifter, Bahá’í-förlaget AB

En väckarklocka för världens ledare

Universella Rättvisans Hus (bahá’í-trons världscenter) inbjuder världens ledare att ta till sig Bahá’u’lláhs budskap. Som jag beskrev i mina förra blogginlägg så skrev Bahá’u’lláh själv under åren 1852-1892 till de troende, till intresserade och speciellt under perioden omkring 1865 och framåt till världens härskare, regenter, konungar, värdsliga och religiösa ledare och förmanade dem att bilda ett förbund av stater och vara rättvisa i sina beslut. Ett huvudtema var mänsklighetens enhet och enighet och global fred.

I detta blogginlägget använder jag  boken boken “Forces of Our Time: The Dynamics of Light and Darkness” av Hooper C. Dunbar, då den beskriver de processer och krafter som påverkar världen.

Tyvärr så visade de allra flesta ledare inga vidare sympati eller intresse för ett sådant budskap.

Bahá’u’lláh hade i sin lagbok Kitáb-i-Aqdas instiftat institutionen Universella Rättvisans Hus – som skulle vara den högsta ledningen för bahá’í-tron. Först år 1963 var tiden mogen att etablera bahá’í-trons högsta organ.

Universella Rättvisans Hus fortsatte att informera om Bahá’u’lláhs budskap till världens ledare och år 1967 blev representanter för mänskligheten på nytt informerad då 140 statsledare officiellt fick i gåva en bok med Bahá’u’lláhs skrifter. Flera uttryckte sin tacksamhet – men inga, utom en ledare, följde upp budskapet. På nytt, år 2002 tog världens bahá’íer upp ett budskap från Universella Rättvisans Hus till världens religiösa ledare, vidare har Det Internationella Bahá’í-samfundet överräckt många uttalanden och budskap till statsledare och internationella organisationer, FN-organ med mera och delegater från bahá’í-samfundet deltog på Millennium World Peace Summit i New York 2000.

Fortfarande är det en tröghet att ta till sig budskapet som den nya tiden desperat behöver.

Bahá’u’lláh erbjud Den största freden till världens konungar och härskare, som representanter för mänskligheten, och hans budskap blev ignorerad. I och med det uppenbarade Bahá’u’lláh att deras makt villa försvinna och överges i folkens händer. Bahá’u’lláh förutsåg att de gamla sociala, intellektuella, politiska och ekonomiske banden skulle brytas och hela världssamfundet skulle omställa sig till nya mönster som harmonierar med mänsklighetens enhet och helhet.

Lidandet – en konsekvens av att avvisa Bahá’u’lláhs budskap är även medlet för att rena och förena mänskligheten. Det är en renande och upplivande eld som smälter starka och motståndsduktiga element och blandar dessa. Vi går genom en turbulent och kaotisk tid – och världen förändras från nuvarande bristfälliga ordning – till en ny andlig världscivilisation. Och då är frågan – skulle inte saken ha varit annorlunda om representanterna för mänskligheten, de som mottog Bahá’u’lláhs ursprungliga budskap, erkände hans gudomliga mission och genomförde hans plan? Tyvärr förlorade vi denna möjligheten.

Förhållanden förvärras – när ska världens ledare bryta mönstret och noggrant undersöka Bahá’u’lláhs krav, hans påståenden och budskap?

Följ med i fortsättningen på Ny Vision!

Kunskapssamhället – gör det oss lyckliga?

Här i Sverige har vi en lång tradition på att läsa för nöjes skull. Vi är ett av världens mest tidningsläsande folk, vi har bokmässor, bokbord, studiecirklar Vuxenskolan och läsecirklar på biblioteket. Men blir vi lyckliga över allt vi tar till oss och läser?

Är det inte så att ju mer vi tar till oss – ju större blir informationscirkeln – av kunskap vi inte vet något om? Dess mer jag vet – dess mer vet jag att det är så mycket jag inte vet(!)

Illustrationen under visar två "kunskapscirklar". Den lilla cirkeln, med "litet kunskap" har en liten omkrets, medan den stora kunskapscirkeln har en större omkrets. Dess mer kunskap som fylls på, dess större blir omkretsen. Ju mer jag vet - dess mera är det jag inte vet.

Kunskapscirklar

Med en liten kunskapscirkel är det inga problem. Men med mycket kunskap – kan det bli en utmaning. En del "lärda", högt utbildade akademiker blir hovmodiga – och ser ner på de som inte har samma preferenser när det gälder utbildning, litteratursmak eller umgängeskrets. Kunskap kan alltså bli en barriär mellan olika befolkningsgrupper. Deras kunskapscirkel är stor, men det innebär även att det är mycket de inte vet...

Bahá'u'lláh säger att kunskap kan bli en slöja mellan det materiella och det andliga. Kunskap kan göra oss hovmodiga och skapa en falsk övertro på att att endast materiella saker kan lösa världens problem.

"Strävandet efter kunskap är en helig plikt. Sök kunskap från vaggan till graven! Sök kunskap vid Kinas gränser, om så är nödvändigt. Gud har inte skapat något bättre än förstånd, eller något vackrare än förstånd" – Muhammed (1)

"Kunskap är som vingar, vilka lyfter människan uppåt. Att förvärva sig kunskap är allas skyldighet, men kunskap som gagnar människorna och inte sådan vetenskap som som bara börjar med ord och slutar med ord. Utövare av vetenskap och konst har en stor rättmätighet bland jordens folk. En människas verkliga skatt är hennes kunskap. Kunskap är medlet till heder, framgång, glädje, lycka och upphöjelse." - Bahá'u'lláh (2)

Vi ser detta speciellt hos politiker och akademiska kretsar. De litar endast på sin observation av tillvaron, sin uppsamlade kunskap och tar inte till sig andras värdefulla insikter.

För att bli lyckliga är det inte bara kunskap om materiella saker man måste beakta – men även de andliga mysterier – religiösa sanningar, måste tillkomma. Den andliga naturen måste uppvaktas och ett nytt andligt språk måste läras.

Till exempel bör skolan ge barn, ungdomar och vuxna större kunskap om erfarenhetsområden som dygdernas roll, martyrerna och de stora andliga hjältarna – Guds budbärare. Religionen måste förnyas och spela en modern roll i det framtida världssamhället. Då kommer det inte att råda någon kunskapsbrist – all världens kunskap vill fokuseras på att återskapa jordens balans, att utbilda lyckliga människor och skapa en trygg och harmonisk livsstil där Bahá'u'lláhs principer är inspirationskällan.

1. och (2) Sverre Holmsen i Upplysta Horisonterna, Google Books