Tankens enighet i världsprojekt

Jag fortsätter min artikelserie om Enighetens Sju Ljus, ett dokument som ‘Abdu’l-Bahá skrev 1906 till Jane Elizabeth Whyte i Edinsburg, Skotland.

Denna princip om tankens enighet växer år för år, dag för dag. Och stora utvecklingar inom internationell kommunikation och resa påverkar människor och skapar nya möjligheter för världens enhet.

Vi ser internationella konferenser, konvent, sammankomster och möten inom alla typer och inriktningar nu tillhör vardagen. Dessa drar till sig människor från hela världen. Koordinerade insatser inom områden som bättre hälsovård, minskandet av analfabetism, förbättrade utbildningsinsatser och globalt skydd av miljön skapar enhet och samarbete mellan människor och länder.

Internationell handel och finansväsendet strävar efter att minska komplexa och orättvisa handelsrestriktioner på världsmarknaden.

Internationella kultur- och musikfestivaler och sportsliga arrangemang som OS ökar utvecklingen för en internationell känsla och global identitet för miljontals människor.

Många företag och människor solar sig i glansen av humanitära aktiviteter, och vill gärna visa upp hur duktiga de är att bidra till det ena eller andra sociala, humanitära program eller till stora välgörande projekt.

‘Abdu’l-Bahá säger:

”Vad tjänar det till att erkänna att universell vänskap är av godo och tala om människosläktets solidaritet som ett stort ideal? Om inte dessa tankar omsätts i handlingar, är de värdelösa. Världens missförhållanden fortsätter att existera, just därför att människorna endast talar om sina ideal och inte strävar efter att förverkliga dem. Om handlingar intog ordens plats, skulle världens missförhållanden mycket snart vändas till välstånd.”

Han säger vidare:

”Människor gör stor affär av välgörenhet. De slösar med vackra ord, för de önskar bli betraktade som större och bättre än sina medmänniskor. De söker berömmelse i världens ögon. De, som uträttar mest gott, använder få ord beträffande sina gärningar.” (1)

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

 

Källa:

1) ‘Abdu’l-Bahá Anföranden i Paris, s. 15-16 Bahá’í-förlaget AB

En vision för fred där kvinnor deltar

Inte mindre än en påtvingad vision för fred och välstånd, och ett förpliktande engagemang till de värden det måste baseras på (mänsklighetens enhet och kvinnors deltagande i världens affärer) vill ha kraften att motivera en revolutionerande ändring i individuellt beteende, organisationsstrukturer och mellanmänsklig dynamik när det gäller kvinnans framsteg.

Principen om mänsklighetens enhet ligger i hjärtat av förmaningen att vi ska bemöta andra som vi själva önskar bli bemött. För att etablera rättvisa, fred och ordning i en värld beroende av varandra, måste denna princip vara vägvisare för alla växelspel, inkluderat dessa mellan kvinnor och män. Om behandlingen av kvinnor detaljgranskas i ljuset av denna etiska norm kan vi utan tvekan göra framsteg utöver många traditionella, religiösa och kulturella vanor.

Det är helt klar för min del att kvinnor och män måste arbeta sida vid sida, med respekt – för att etablera en fredlig värld och en hållbar utveckling.

Texten över är en översättning av Bahá'í International Community artikel om "Integration gender perspectives into the work of the Human Rights Council", 2007.

Läs artikeln på www.bic.org

Jämlikhet mellan kvinnor och män – mänsklig rättighet

Full jämlikhet mellan könen är en av de viktigaste förutsättningar för fred (själv om det är lite erkänd). Jag tror att endast när kvinnor kan delta fullt och likt med mannen i världsaffärer – inträda och delta med självförtroende och med duglighet på arena som internationell rätt och myndighet – då vill krig försvinna.

Bahá'í-samfundet har arbetat genomgående för kvinnors utveckling, både genom att stärka FN:s genus mekanismer och genomförande av program och nationella satsningar via dess organ.

För att en framtida världscivilisation ska utvecklas måste varje människa delta. För att kvinnor ska kunna fullt ut delta i världens affärer måste de få de nödvändiga verktyg, utbildning och möjligheter, som de så ofta berövas. Genom utbildning vill kvinnor ge unika bidrag till skapandet av en ny världsordning – en världsordning som karakteriseras av vigör, samarbete, harmoni och ett nivå av deltagande historien aldrig för har skådat.

Dessutom måste kvinnors och mäns jämlikhet bli förstått som en essentiell del av ett ännu bredare perspektiv: mänsklighetens enhet. Korrekt förstått som en aspekt av begreppet mänsklighetens enhet, måste jämlikhet mellan könen inte endast vara ett rättvisekrav men även en förutsättning för fred och välstånd.

Texten över är en översättning av Bahá'í International Community artikel om "Integration gender perspectives into the work of the Human Rights Council", 2007.

Läs artikeln på www.bic.org

Hyllning till mångfalden eller plundring av andra länders resurser? (II)

Att finansvalparna inte är några profeter har jordens folk bittert fått erfara. 

I de rikaste länderna har skattebetalarna fått gå in för att rädda banker och andra kreditinstitut. De fattigare länderna sitter med lån som de inte kan betala. Supermakten USA – ett i-land med ett u-land inuti sig – har knäckt sig genom att föra krig mot två länder samtidigt.

Eftersom Bahá'u'lláhs världsordning är ett världssamhälle är det världsvälståndets tillstånd -- det välstånd som varje människa på jorden kan åtnjuta --  som är intressant. Tullar, valutaaffärer, råmaterialmonopol och låga löner – de är världsvälståndets stora sabotörer, men de är bara verktygen. 

Den verkliga orsaken är den nationella ekonomiska egennyttan. Nästan varje nation eller nationsgrupp har försökt att mätta denna och har satt sin ära i att uppnå vad de trodde var deras förmåga till självförsörjning. 

Samtidigt har alla ansträngningar gjorts för att hålla utrikeshandeln uppe, det vill säga att sälja något till den andre utan att köpa något tillbaka. Eller ännu värre: att plundra ett annat land utan att ge någonting tillbaka. Bahá'u'lláhs världsordning innebär att nationerna ombildas till delstater eller till någon för oss ännu ej uppenbarad organisation.  

I dagens värld behöver alla människor varandra, kan betjäna varandras önskemål och genom ömsesidig handel ge sin andel till en stigande levnadsstandard – givetvis förutsatt att arbetets följder delas rättvist och inte koncentreras i en minoritets händer. Rättvisans grund måste vara universell, för annars kommer några nationer att sälja billigare än alla de andra genom att använda billigare arbetskraft och det leder till samma gamla cirkel med tullar och så vidare. 

De ekonomiska problemen är globala och kan bara lösas på världsnivå, av myndigheter som står över nationerna.

En världslegislatur med verktyg som ett departement för världens finanser, en världsbank, en världsvaluta,ett gemensamt värderings- och måttsystem en världsdomstol, världsövergripande lagstiftning när det gäller minimilöner, minskning av enorma privatförmögenheter, progressiv beskattning, arbetsmarknadens rörlighet, konkurrensbefrämjande åtgärder (antitrust-lagar), tullfrihet, protektionismförbud,  kan ta bort de hinder mot internationell handel som nationernas försök att vara självtillräckliga resulterat i. Den kan frigöra de energier som nu offras på krig till tjänande i fredens sak och den kan erbjuda det nödvändiga maskineriet för ett enklare och större utbyte av varor och tjänster. 

'Abdu'l-Bahá förbjöd industriellt löneslaveri efter att ha sett fabrikerna i England och USA, och den innovation som det löpande bandet var.

Bahá'u'lláhs världsordning innehåller även det för oss radikala budskapet att planetens resurser och råmaterial tillhör alla. Diamantfyndigheter, oljekällor, järngruvor och orörd natur tillhör inte någon nation, utan hela mänskligheten.  Det kan ses som orättvist eftersom diamantfyndigheter kan vara ett fattigt lands enda resurs, men det är ett faktum att länder som har sådana tillgångar plågas av inbördeskrig, massmord, militära attacker från grannländer, konspirationer från utländska storföretag.

En världslegislatur  måste upprätthålla fritt tillträde till planetens råmaterial och skydda alla folks rättigheter, hävda en universell lägsta nivå för levnadsstandard och begränsa individernas ekonomiska makt. Bahá'u'lláhs  sociala princip förklaras av 'Abdu'l-Bahá :

"Först och främst finns principen att det till alla medlemmar av världssamhället skall få del av de största framstegen i mänsklighetens värld. Alla skall åtnjuta den största välfärd och välgång.… Fastän det finns grader i samhällsordningen, så är upprättandet av en lägsta nivå för levnadsstandard … de största framstegen i mänsklighetens värld. ”Gud är inte partisk och inte den som respekterar vissa personer mer än andra. Han sörjer for alla. Regnet faller över alla och solens värme är ämnad att värma alla… Sålunda skall det for hela mänskligheten råda den yttersta lycka, den yttersta komfort och det yttersta välstånd."