Människans ansvar för sin hälsa

Genom att utöka, inte inskränka, människans möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa vet vi att samhällets kostnader minskar, sjukvården avlastas och individens hälsa blir bättre. I vissa fall förutsätts läkarkontakt före behandling eller efter en viss tid av egenvård.

Läkare och sjukvårdspersonal saknar ofta nödvändiga insikter om vilka områden som kan lämpa sig för egenvårdsbehandling eller kunskap om nya, väldokumenterade naturläkemedel. Traditionen att använda fytomediciner (läkeväxter) har djupa rötter framför allt i Tyskland, Schweiz och Frankrike. I de nordiska länderna i Europa är däremot traditionen mycket svagare.

Erland von Hofsten, agronom, säger att friska kor kostar mindre än sjuka. Alltså strävar bonden efter att hålla sin besättning vid god hälsa. Borde inte människornas hälsa behandlas på samma sätt? Friska människor betyder både sparade sjukvårdskronor och ökad produktivitet. Att vara frisk är lycka. När djur i en besättning ändå drabbas av ohälsa följer vi upp orsak och verkan – gör korrigeringar i miljö och foder och medicinering sätts in. Förebyggande åtgärder är viktiga och lönsamma.

Varje djur i en besättning har som regel en noga genomtänkt utfodringsplan för hur mycket näringsämnen, mineraler och så vidare det ska ha för att må bäst. Vilka människor vet om de får i sig rätt mängder näring i dessa fast food-tider?

Hela 85 % av dagens skolungdom får inte den näring med lunchen de ska ha. Lägg därtill mager frukost och slarvig middag. Är då oro och störighet att förvåna? Skulle vi inom lantbruket hantera djur på motsvarande sätt skulle det leda till oacceptabla ekonomiska förluster och krav på ätgärder av brister i djurskyddet.

Enligt framlidne professor Olof Lindahl anses folkhälsan vara till 75 % beroende av livsföring, alltså mat, stimulantia som tobak, kaffe och alkohol och läkemedel i största allmänhet, till 20 % av miljön (– luften vi andas in, 25 kg luft varje dag –, arbetsmiljö, psykisk miljö, påverkan genom naturen som insektsbett, inälvsmask och dylikt) och till 5 % av andra faktorer (sjukvård, olycksfall, ärftliga sjukdomar). Idag har påverkan genom miljön ökat markant.

Kostvanor, sättet att äta, näringsämnenas omsättning i kroppen, näringsbehovet vid hälsa och sjukdom och ekonomiska synpunkter på födan har med hälsan att göra.

kvicksilveranalyser, foto: flickr.com, fotstream från trondheim havn

Markens urlakning, miljögifter, kemigödsel, allt för att göra maten hållbar minskar i skrämmande omfattning kostens biologiska värde. Till följd därav får vi idag de ökande bristtillstånden. Behovet av livsnödvändiga vitalämnen täcks oftast inte i tillräcklig mängd, särskild under uppväxttiden hos barn och ungdomar, gravida, vid amning, vid stress, efter infektioner, operationer, under rekonvalescens och så vidare får vi ofta underskott av vitaminer, mineraler, spårämnen, omättade fettsyror, doft- och aromämnen. Även alkohol-, nikotin- och koffeinmissbruk leder till brister.
Brister på mineralämnen kan komma fram under fastan.

Personlig kommunikation med framlidne prof. Olov Lindahl

Vad är Läkemedel?

Genom ett fritt och oberoende sökande efter sanning och att dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter hoppas jag kunna bidra till en bättre miljö och kroppslig hälsa då kroppen är själens tempel. I en sund kropp mår även själen bra.

Människan har livnärt sig från tidernas begynnelse på växter och på djur som de växte och levde i naturen utan människans inblandning. Konstgödsling och syntetiska läkemedel har inte funnits längre än ett par hundra år.

Framlidne prof. Lindahl delade in läkemedel i tre olika kategorier: hälsomedel som vitaminer, ersättningsmedel som insulin och resten, minst 90 %, giftmedel. Enligt dr. Donsbach, en amerikansk läkare, dör årligen 125.000 människor i USA av läkemedel. I Vietnamkriget dog 57.000. 20 % dör av läkemedelsbiverkningar.

Läkemedel, Foto: flickr.com.schoschie

Idag skickar läkemedelsindustrin ut forskare över hela världen för att hos infödingarna ta reda på läkeväxter och deras användning. Man utforskar växterna och när man hittar de effektiva ämnena isoleras dessa för att tillverkas sedan på syntetisk bas. På så sätt kan man ta patent på ett nytt läkemedel. Dessa medel subventioneras av staten men inte naturläkemedel. Det kostar stora summor att registrera ett naturläkemedel, därför har det försvunnit många bra sådana från marknaden då tillverkaren helt enkelt inte har råd. Lidande blir människan genom höga sjukvårdskostnader, långvariga sjukdomar och långa köer till sjukvården.

Självklart behöver vi läkemedel i akuta situationer. I vissa fall förutsätts även läkarkontakt före behandling eller efter en viss tid av egenvård.

Genom att utöka, inte inskränka, människans möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa vet vi att samhällets kostnader minskar, sjukvården avlastas och individens hälsa blir bättre. Ta till exempel ADHD-barnen som idag behandlas med läkemedel. Man skulle kunna uppnå en markant förbättring med en fullvärdig kost och naturliga kosttillskott enligt den schweiziske naturläkaren dr. h.c. Alfred Vogel. Bör då inte den biologiskt medicinska vetenskapen få en chans att hjälpa människorna som komplement till den skolmedicinska vetenskapen?