Varför begränsa sin världssyn?

Varför se bara omkring sig, lokalt och i den omedelbara närheten? Varför vara rädd främmande? Vad är så skrämmande?

Är det inte en paradox att vi gärna vill bevara vår trygghet, närhet till familjen och vänner, men så fort något nytt dyker upp, okända, nya människor från en främmande värld, då stänger vi dörren.

En del tänker väldig kort, det kallas kortsynt. Allt handlar om trygghet och att bevara det som bevaras kan. Gamla traditioner ska bevaras, kulturen ska inte påverkas av andra. Vi ska bevara det som är runt oss – som vi kan uppfatta, som det har varit.

Ingen utveckling då.

Andra är nog mera nyfikna på världen. De vill uppleva nyheter, resa och är inte rädda för att umgås med människor från exotiska länder. De ser möjligheter att nätverka och skaffa nya vänner.

På så sätt går världen framåt.

Vikingarna var intresserad i främmande länder, de resta åt väst, söder och österut. De kom bland annat till Amerika, Ryssland och långt söderut till Turkiet. Vad var det som drev vikingarnas intresse för främmande länder?

Nyfikenhet? Tvång och straff? Mod? Handel? Affärer? Klimatet?  Ära och berömmelse?

De var i alla fall inte rädda, och seglade över Atlanten och upp ryska åar på sin upptäcktsfärd.

Vad är det som gör människor i dag rädda för det okända? Vad håller oss tillbaka från att upptäcka nya saker, få en ny världssyn, skapa nya möjligheter, bli sedda som världsmedborgare, och driva en positiv utveckling?

Vi bor på en planet – vi är en mänsklighet – en global familj. Detta är fundamentalt, och går inte att ändra, själv om några skulle önska det.

Så varför begränsa sin världssyn?

Livets prövningar och svårigheter – en nödvändighet.

Gud har skapat människan till sin avbild. Med det menas att människan skall lära känna Gud genom Hans profeter och med hjälp av dem utveckla sina gudomliga, andliga egenskaper. Genom att inte acceptera Gud stannar människan kvar på djurens nivå. Om vi inte utsätts för prövningar bryr vi oss heller inte om Gud. Först när vi kommer in i en svår situation tillkallar vi Gud.

Varje barn får vid födseln en symbolisk rycksäck med prövningar och svårigheter med på livets väg. Men ryggsäcken är aldrig tyngre än att vi kan klara av att bära den. Varje gång vi har klarat av en prövning känner vi oss andligt styrkt. Nästa prövning blir sedan en aning svårare.

Men det kommer situationer där vi tror att vi inte orka gå igenom svårigheterna på egen hand. Om vi då vänder oss till Gud och ber om hjälp och lämna alla problem i hans händer precis som våra barn gör när de ber oss om hjälp och lita på att vi kan hjälpa dem, då får vi den hjälpen. Visserligen måste vi gå igenom problemen, men vi får hjälp från ovan.

Vårt liv här på jorden är endast en mellanstation. Likaså som ett barn i moderlivet utvecklar sin kropp för att kunna använda den på denna jord, är det meningen att vi skall utveckla våra andliga egenskaper, som vi behöver i nästa värld, när själen lämnar kroppen och beger sig till en ny dimension. Ju mer vi förbereder oss på den här sidan desto bättre förutsättningar får vi i nästa värld.


Foto: flickr. E Cohen

Här kommer en liten historia. Det var en gång en man som under hela sin livstid vänder sig till Gud, som gick vid hans sida under hela den tiden. Mot slutet klagade mannen att Gud visserligen hade gått vid hans sida, men när han fick det svårt, försvann Gud, då syntes bara ett fotspår, Guds fotspår hade försvunnit. Gud svarade: ”Att där tar du fel, min vän. Fotspåren du ser är mina. När det blev för svårt för dig, bar jag dig på mina armar.”


Foto: flickr. karinammentorp

”O, Människoson!

Olyckan är min försyns skickelse, till det yttre är den eld och straff, men i sitt innersta är den ljus och barmhärtighet. Hasta att uppsöka den, så att du må bli ett evigt ljus och en odödlig ande. Detta är mitt bud till dig. Följ det!” Bahá’u’lláh

Världar av förbjuden symmetri – fick Nobelpriset i kemi 2011

Professor Dan Schectman från Haifa Israel upptäckte i början av april 1982 att kristaller hade en ny symmetri, utöver de vanliga 1,2,3,4 och 6 dimensionerna som var regeln för kristaller i fast material. Upptäckten gjordes av honom som forskare för den militära forskningsintuitionen DARPA i USA, och chockera vetenskapsfolk.

Nya kristalldimensioner var otänkbart och förbjudet. Kristallformationen var inte enligt regelboken. 5 och 10 dimensioner för kristalldimensioner? Omöjligt!

Professor Schectman fick direkt stor motstånd för sin nya upptäckt och kastades ut från sin forskningsgrupp. För 30 år sedan var inte upptäckten något att tala om. Schetman visste dock att detta var framtiden. Han hånades och ledande inom vetenskaps- och forskarvärlden tog inte upptäckten seriöst. Det gick inte att acceptera kvasikristaller med många dimensioner.

Till och med Linus Pauling, världskänd vetenskapsman talade emot mångdimensionella symmetriska kristaller.

Tillbaka i Haifa fick han dock stöd och på slutet av 80-talet började många unga forskare publicera artiklar om upptäckten. Först motvilligt, men senare tog de till sig den nya kunskapen. Forskarna kunde återskapa resultaten, och nu finns det 10 000 artiklar inom ämnet symmetrisk kristallografi. Det tillhör nu standard läroböcker.

Kvasikristaller med många dimensioner ger material med stor styrka, seghet och hållfasthet. En form för armering.

Forskare hade redan på 70-talet upptäckt kvasikristaller, men de var dock rädda för att upptäckten skulle utsätta dem för stort motstånd. Professor Schectman var rätt man på rätt plats till rätt tid med sin upptäckt – och hade mod att stå fram för sin upptäckt.

I dag vill till och med borgarmästaren från Haifa delta när Professor Schetman filmades vid en guidad tur på Baha’i-trädgårdarna på Karmelberget, Haifa, Israel.

…

Det samma motståndet, ilskan, hånskrattet sker inom många andra områden – bland annat inom religionens värld. Det krävs mod att stå upp för en ny religion, nya principer, nya visioner. Det är motstånd över allt mot den nya tidens principer. Principer som ska vara grunden för den nya världsordningen – baserad på andliga principer. Det är det bahá’í-tron bidrar till.

Jag tror det finns många världar, nya dimensioner som vi i dag inte har upptäckt. Dagens vetenskap räcker inte till – men i framtiden vill nya material skapas, som kommer att revolutionera forskarvärlden och ge oanade möjligheter till bland annat bättre resurser, medicinsk teknik och material som kan skapa bättre liv för oss människor.

Det krävs därför flera som står upp för sin sak, antingen det är inom vetenskap eller religion.

Förhoppningsvis kan religion och vetenskap gå hand i hand och inspirera varandra – där vetenskapen får nya andliga insikter, och ödmjukhet att använda tekniken till människans bästa.

Det kommer en dag då folk upptäcker principerna, dess bakgrund och hur det kommer att omdana hela mänskligheten.

Förhoppningsvis blir det inte för sent för en mänsklighet i desperation efter goda nyheter…

Klicka på bilden – se programmet i Vetenskapens Värld från SVT Play.
Programmet visas till den 2 februari 2012.
De 24 första minuterna tar upp temat mångdimensionella kristaller

 

Text: baserad på Vetenskapens Värld, SVT Play.

Frihetens Paradox

En av frihetens paradoxer är att för att maximera sin frihet, måste man begränsa den. Om man exempelvis ska kunna ta sig från punkt A till B i en hård trafikerad stad, krävs det att det finns goda trafiklagar och att dessa efterlevs av de flesta. En begränsning av vår frihet i detta fall - nämligen att vi måste följa lagar - leder paradoxalt nog till att vår verkliga frihet ökar.

Men det finns också exempel på motsatsen då dåligt igenomtänkta regler kan leda till mindre frihet än om dessa regler inte existerade alls.

Detta påminner mig lite om Baha’i-trons inställning att om religion leder till oenighet och konflikter, så är det bättre att vara utan religion. Religion måste alltså per definition vara en konstruktiv kraft i tillvaron och en enande och fredsbefrämjande kraft, annars fyller den inte sin grundläggande funktion.

Man hör ibland att folk inte vill vara med i organiserad religion för att de inte vill följa lagar och regler, men sanningen är att BRA lagar och regler inte begränsar människans frihet, utan tvärtom maximerar den.