Enighet – frihetens princip

Jag fortsätter min serie blogginlägg baserad på ‘Abdu’l-Bahás (1844-1921) dokument Enighetens Sju Ljus från 1906.

‘Abdu’l-Bahá skriver att:

”… mänsklighetens enighet [kan] uppnås i denna dag. Sannerligen, detta är ingenting annat än ett av undren i denna underbara tidsålder, detta lysande århundrade. Detta har föregående tidsåldrar varit berövade, ty detta sekel ljusets århundrade har blivit utrustat med unik och ojämförbar härlighet, kraft och upplysning. Härav följer det mirakulösa avslöjandet av ett nytt underverk varje dag. Så småningom kommer man att se hur klart dess ljus skall brinna i människans värld. ” (1)

Vi kan se att Internet och globala kommunikationskanaler accelererar processen av frihet för miljontals människor över hela världen. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna representerar ett stort steg framåt i försöket att tillförsäkra grundläggande friheter och skydda mänsklig värdighet.

Deklarationen har ett fundamentalt syfte och är ett pedagogiskt verktyg för att driva nationerna att minska diskriminering och utnyttjande. Tyvärr är miljoner av människor, barn, ungdom, kvinnor och män fortfarande nekad den mest grundläggande friheten som deklarationen om de mänskliga rättigheterna ska värna om. De fortsätter att lida under orättvis behandling från korrupta regeringar.

Bahá’u’lláh (1817-1892) önskar att vi ska berätta ”för de rika om de fattigas suckar i nattens timma”, då ”de fattiga bland er står under Mitt beskydd”. (2)

Han hänvänder sig direkt till världens förtryckare:

”Drag undan era händer från tyranniet ty Jag har förpliktat Mig att icke förlåta någon människas orättvisa. Detta är Mitt förbund som Jag oåterkalleligen har förordnat i den bevarade skriften och förseglat med Mitt sigill.” (ibid.)

Frihet att utöva sin religion, sin tro, sitt arbete, sin konst, sin musik, att kunna uttrycka sina åsikter är universella. Speciellt ser vi det i Iran, där bahá’íerna blir förföljda för sin tro. Och vi ser det över hela världen, där människor från olika religioner, eller etniska grupper, undertrycks medvetet av regeringar eller en majoritet av befolkningen. Det som behövs är grundläggande rättvisa och övertygelse om att det går att ändra världen.

Bahá’u’lláh säger:

”I Mina ögon är rättvisa det mest älskade av allt – vänd dig ej bort från den om du åstundar Mig och försumma den ej på det att Jag må förlita Mig på dig. Med dess hjälp skall du se med dina egna ögon och ej genom andras, och skall veta utifrån din egen kunskap och ej genom din nästas. Begrunda i ditt hjärta hur det höves dig att vara. Sannerligen, rättvisa är Min gåva till dig och tecknet på Min kärleksfulla godhet. Håll då dina ögon fästade därpå.” (a.a.)

Källa:

1. Utvalda skrifter av ‘Abdu’l-Bahá, skrifter.bahai.se
2. Bahá’u’lláhs Förborgade Ord, Bahá’í-förlaget AB

Global tankeenhet

Detta inlägg handlar inte om indoktrinering eller kommunism – men om enhet och enighet i världsprojekt. Vi är en värld – jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare, säger Bahá’u’lláh (1817-1892). Hans son ‘Abdu’l-Bahá skrev dokumentet Enighetens Sju Ljus 1906 och tog upp principen om enighet i världsprojekt.

Att vara eniga om att förbättra världen och förena dess folk är en stor sak. Det betyder inte att det ska vara grått och trist, eller att alla hus ska vara lika, att alla endast ska få möjlighet att kunna äga en typ bil, eller att en bristfällig planekonomi ska slösa med resurserna.

Under relativt kort tid, de senaste 50 åren, har en hel ny generation upptäckt vad det betyder att tänka och uppträda som en enda förenad mänsklighet, något som är kraftfullt och som i sin tur skapar spännande resultat.

Bahá’íer tror att föreställningen av världsmedborgarskap och global identitet - något de länge har delat med sig av - har en förmåga att snabbt ändra vår värld – till något bättre.

Ungdomar arbetar för enhet. Foto: media.bahai.org

Detta verkar vara en kraft som världens ledare inte helt och fullt ut har erkänd eller accepterad.

Vi behöver fortfarande förespråka och stödja arbetet och initiativen till Förenta Nationerna, FN:s barnfond, FN:s miljöprogram, Världsnaturfonden och många andra organ som inkallar till en planetarisk tillnärmning till problemlösning, inkluderad de som handlar om försvar och säkerhet.

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

Tankens enighet i världsprojekt

Jag fortsätter min artikelserie om Enighetens Sju Ljus, ett dokument som ‘Abdu’l-Bahá skrev 1906 till Jane Elizabeth Whyte i Edinsburg, Skotland.

Denna princip om tankens enighet växer år för år, dag för dag. Och stora utvecklingar inom internationell kommunikation och resa påverkar människor och skapar nya möjligheter för världens enhet.

Vi ser internationella konferenser, konvent, sammankomster och möten inom alla typer och inriktningar nu tillhör vardagen. Dessa drar till sig människor från hela världen. Koordinerade insatser inom områden som bättre hälsovård, minskandet av analfabetism, förbättrade utbildningsinsatser och globalt skydd av miljön skapar enhet och samarbete mellan människor och länder.

Internationell handel och finansväsendet strävar efter att minska komplexa och orättvisa handelsrestriktioner på världsmarknaden.

Internationella kultur- och musikfestivaler och sportsliga arrangemang som OS ökar utvecklingen för en internationell känsla och global identitet för miljontals människor.

Många företag och människor solar sig i glansen av humanitära aktiviteter, och vill gärna visa upp hur duktiga de är att bidra till det ena eller andra sociala, humanitära program eller till stora välgörande projekt.

‘Abdu’l-Bahá säger:

”Vad tjänar det till att erkänna att universell vänskap är av godo och tala om människosläktets solidaritet som ett stort ideal? Om inte dessa tankar omsätts i handlingar, är de värdelösa. Världens missförhållanden fortsätter att existera, just därför att människorna endast talar om sina ideal och inte strävar efter att förverkliga dem. Om handlingar intog ordens plats, skulle världens missförhållanden mycket snart vändas till välstånd.”

Han säger vidare:

”Människor gör stor affär av välgörenhet. De slösar med vackra ord, för de önskar bli betraktade som större och bättre än sina medmänniskor. De söker berömmelse i världens ögon. De, som uträttar mest gott, använder få ord beträffande sina gärningar.” (1)

Följ fortsättningen av serien Enighetens Sju Ljus på Ny Vision.

 

Källa:

1) ‘Abdu’l-Bahá Anföranden i Paris, s. 15-16 Bahá’í-förlaget AB

Kommunicera bättre med ett världsspråk

I dokumentet Enighetens Sju Ljus från 1906 beskriver ‘Abdu’l-Bahá principen om ett världsspråk. På den tiden hade esperanto börjat tagits i bruk (redan 1887) bland entusiastiska och nyfikna människor. ‘Abdu’l-Bahá besökte under sin Europa-resa, den 12 februari 1913 Paris Esperanto Society och talade inför en mycket intresserad församling. Han pratade persiska, som översattes till franska och därefter esperanto – som vi lätt förstår var behoven för ett världsspråk redan då uppenbar.

Vi ser även att internationella organisationer och organ som Förenta Nationerna och Europeiska Unionen, i styrningen av mänskliga angelägenheter, behöver förstärka behoven för ett effektivt kommunikationsmedium. Det är bara att hoppas att detta arbete snart vill visa vägen för många nationer som fortfarande ser sin egen kultur och språk överlägsen.

Inom FN finns sex officiella språk (arbetsspråken är engelska och fransk). (1) EU har tjugotre officiella språk (medan Europeiska kommissionen procedurspråk är tre: engelska, franska, tyska). (2) Så vi ser att dessa organ försöker att skapa förutsättningar för framtiden.

Vad som slutgiltig blir världsspråket vet vi inte. Men principen finns – och behovet finns.

Läs även mina tidigare artiklar om internationellt hjälpspråk och världsspråk:

 

Ett världsspråk behöver globalt stöd

Är ett världsspråk en utopisk dröm?

Immigration och behovet av ett världsspråk

   

Källor

1) UN official languages

2) Europeiska kommissionens språk