Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. I

Oljetillverkning

fortsättning från 17/1 -13

Som exempel för oljefrukter tar jag oliver som skördas tvättas och sorteras, finfördelas till en fruktmassa, pressas och filtreras – och färdig är naturprodukten, den kallpressade oljan.

Kallpressning inkluderar tre pressningar. Den första pressningen sker under 40 grader, då förstörs inga viktiga ämnen. Vid andra och tredje pressningen upphettas oljan till 65°.

Det finns tre beteckningar för olivolja, som är skyddade: Extra virgine eller jungfruolja. ”Extra” får ha högst 1% fria fettsyror. Virgine fine, som är andra pressningen, får ha högst 1,5% oljesyra eller fria fettsyror. Den tredje pressningen kallas för Virgine corrente och har upp till 3,3 % fria fettsyror. Dessa klasser får inte raffineras.

Bakom betäckningen huile d'olive pure eller ren olivolja gömmer sig en blandning av kallpressad och raffinerat olja. Ju fler fleromättade eller omättade fettsyror en olja har, desto mindre tål den värmebehandling. Kallpressad olja består av så kallade cisfettsyror. Om det står att solrosolja är bra för bak och matlagning är den garanterad behandlad.

För att få ut mera fett ur den kvarblivna massan tillsätter man texan, bensin eller ett annat starkt lösningsmedel. Det i bensinen lösta fettet avskiljes, destilleras och raffineras, det vill säga man tillför en viss mängd lutlösning och svavelsyra för att avlägsna vissa ämnen. Sedan bleker och deodoriserar man fettet, det vill säga man tar bort bensin- och texanlukten m.m. Under hela denna process omvandlas cisfettsyrorna till transfettsyror som är cancerogena. Denna olja är ur näringsfysiologisk synvinkel värdelös.

© G.C.

Sverige har ingen lagstiftning för gränsen vid kallpressning. Här får även olja, som har pressats i 65-70° kallas för kallpressad. Men vid högre temperatur än 40° förstörs viktiga enzymer och från 75° omvandlas kroppsvänliga fettsyror till cancerogena sådana. I Tyskland och andra europeiska länder finns däremot en lagstiftning där temperaturen för kallpressning inte får överstiga 40°.

Texten kallpressad säger endast något om hur man har utvunnit den, men ingenting om hur den vidarebehandlas, alltså upphettas vid margarintillverkning eller blandas upp med raffinerade oljor. Bakom betäckningen ren olivolja, extra prima, förstklassig gömmer sig en blandning av kallpressad och raffinerat olja.

 Margarintillverkning  

Det finns tre sätt att tillverka margarin på:

Man blandar flytande och hårda fetter i en temperatur under 40°. Då behålls de kroppsvänliga fettsyrorna och alla näringsämnen. Tyvärr finns inte sådant  margarin att köpa i Sverige längre.

Man blandar flytande och hårda fetter i en temperatur av 95° med motivering att vid den temperaturen går fetterna lättast att blanda. Men då omvandlas kroppsvänliga fettsyror till cancerogena transfettsyror och viktiga enzymer förstörs. Dessa margariner säljs som det mest hälsovänliga margarinet utan transfettsyror i handeln. Det är alltså vilseledande.

Man härdar oljorna genom att öka deras smältpunkt. På så sätt får man en bättre konsistens. De härdas genom att de kommer i nära kontakt med vätgas vid 140-240 grader. Som katalysator använder man finfördelat nickel. Alla vitaminer och fettsyror förstörs vid denna behandling samtidigt som de ursprungliga kroppsvänliga cisfettsyrorna ombildas till kroppsfientliga, cancerogena transfettsyror. De kroppsfientliga fettsyrorna lägger sig framför cellväggen så att de kroppsvänliga fettsyrorna har svårt att passera in i cellen.

De fleromättade fetter som finns i margarinerna, går åt för att ta hand om de mättade fetterna. De förhindrar visserligen att kroppen bildar mera kolesterol, men de tar inte bort det gamla, befintliga kolesterolet.

Fil. mag. Lars Lindmark, personlig kommunikation
Hälsokostrådets utbildningsmaterial i varukännedom

Tillverkning av naturläkemedel

Detta material baseras på ett fritt och oberoende sökande efter sanning.

För att tillverka ett naturläkemedel av högsta kvalitet krävs det följande: Låt oss ta växten Echinacea purpurea eller röd solhatt som exempel, som odlas av ett mycket seriöst företag i Schweiz som sätter människans hälsa i centrum. Denna planta är väldigt bra mot förkylning. Röd solhatt odlas där, där växtbetingelserna är goda. När skördetiden närmar sig observera man blommorna för att skörda dem vid exakt rätt tidpunkt oavsett om det är vardag eller helgdag.

I anslutning till odlingarna finns det fabriken som ögonblickligen ta hand om skörden, både blad, blommor och rötterna och lägger dem i alkohol för att dra ut de effektiva ämnena ur växten under en tid av ett par veckor. Alkoholstyrkan är anpassad efter rötternas beskaffenhet då de kräver starkare alkohol än blommorna. Man använder sig alltså av hela växten som ’Abdu’l-Bahá talade om. Företaget lägger ner stora summor på seriös forskning och dokumentation.



Det tar fem år att odla ginseng och varje år måste växten planteras om innan man får den högvärdiga ginsengroten. Ginseng består av 15 olika ginsenosider, där varje ginsenosid har en speciell effekt. Man extrahera dessa ginsenosider ur ginsengroten och gör de lika starka i varje förpackning. På detta sätt går man miste om de livsviktiga, sekundära ämnena som finns i roten och därför kan dessa produkter ge biverkningar i form av högt blodtryck, huvudvärk m.m. Dessa biverkningar får man inte när man använder sig av hela roten. Kineserna skulle aldrig äta ett ginsengpreparat utan de använder hela roten.

Standardiseringen kom till när man upptäckte att en växt kan ha olika effekt beroende på dess växtplats. Därför standardiserar det schweiziska företaget sina produkter på följande sätt: Då växterna kan innehålla olika koncentrationer av medicinska ämnen beroende på växtplatsen blandar man dessa från en odling som ligger på en solig plats med mindre fuktighet – de effektiva ämnena blir då starkare – med växter från en växtplats mera skuggigt och fuktig belägen och mindre koncentration av effektiva ämnen tills man få den rätta mängden av alla ämnen för en standardisering.

I nästa kapitel ta jag upp konkurrensen och profittänkandet.

‘Abdu’l-Bahá framhäver att den medicinska vetenskapen kommer att göra stora framsteg.