Vad är välnärd?

Begreppet välnärd kan tolkas på olika sätt. Den gängse uppfattningen är att vi här i västvärlden anser oss vara välnärda. Men faktumet är att vi är felnärda i välfärden, vi är undernärda på många viktiga näringsämnen.

Foto: flickr., happy mealy

Att vara välnärd kan förklaras på följande sätt: Under de första efterkrigsåren fick den tekniska högskolan i Boston i USA i uppdrag av regeringen, att göra en flerårig storundersökning av näringsläget och hälsotillståndet hos den mexikanska genomsnittsbefolkningen. Tusen fattiga indianbarn undersöktes. De livnärde sig endast på sparsam, vegetarisk kost.

Samtidigt undersöktes en grupp om 700-800 barn från medelklassen i den nordamerikanska staten Michigan, som hade fått en kost, som var sammansatt efter senaste resultaten i näringslära, mångsidigt och rikligt, framför allt med kött-, ägg- och mjölkprodukter. Prof. dr. Robert S. Harris redogjorde för undersökningen. Alla vetenskapsmän var eniga om, att resultatet för de stackars Mexikobarnen skulle bli ofördelaktigt, ja t.o.m. katastrofalt – men raka motsatsen inträffade!

Man konstaterade efter alla undersökningar man hade genomfört, att de torftigt och vegetariskt närda Mexikobarnen var friskare än de allsidigt närda jämnåriga barnen i Michigan. Fastän protein-, fett- och kolhydratmängderna låg långt under normen var hälsotillståndet bättre än hos dem i den amerikanska medelklassen.

Människorna i Mexiko var visserligen med vetenskapliga mått mätt kraftigt undernärda, men Harries kom till slutsatsen, att "undernäring, när den är harmoniskt sammansatt, vitamin- och mineralrik, inte ger några påvisbara biokemiska eller histologiska skador, ingen felnäring. Människan svälter, men är trots det välnärd.

Foto: flickr., folkehjelp

Ingen annan kan ge oss hälsan, utan ansvaret ligger hos oss. Inte ens läkarna kan ta över det ansvaret, de kan endast ge oss råd. Det är vi som avgör vad vi skall äta och dricka. Och även lösningen på alla våra själsliga och andliga problem finns inom oss.

Walter Ostertag ”Lebende Makromoleküle als Lebenselixier”

Bahá’ulláh Die Tafel an einen Arzt, Lawh-i-Tib: ”Möt sjukdomarna med dess orsaker – detta är det avgörande ordet till detta tema.” ogranskad översättning

Feber som alarmklocka

Idag har det blivit rutin att ge febernedsättande medicin vid minsta tecken på förkylning eller influensa. Om man gör det till en vana lägger man enligt den biologiskt medicinska vetenskapen grunden för framtida kroniska sjukdomar, då kroppen inte kan göra sig av med giftämnena.

Febern fungerar som en försvarsfaktor mot skadliga angripare utifrån. Istället för att hjälpa naturen motarbetar de flesta människor de egenskaper naturen har till självhjälp. Varför understödjer vi inte febern? Vi bör alltså vara medvetna om att febern är vårt bästa försvar mot hälsovådliga bakterier utifrån. Men vad skall man ta sig till när människans rädsla för döden ökar med febern? Man har ju lärt sig att vi 42° dör man.


foto: flickr. Claus Rebler

En kamin fungerar bra så länge draget är i ordning. Om lufttillförseln är bra, kan vi stegra värmen så mycket vi vill utan att kaminen tar skada av det. Men har röret blivit tilltäppt så att det inte blir något drag kan det hända att kaminen blir så het att den helt förstörs. Om inte luft tillförs underifrån kan glödgallret smälta. Är däremot kaminen ordentligt utslaggad så att luften kan cirkulera börjar inte heller gallret att glöda och man behöver inte byta ut det efter en kort tid.

Om vi överför denna liknelse till vår kroppsfunktion vet vi hur vi skall betrakta febern som inte är något annat än en stegrad förbränningsprocess. Man måste hålla ”draget fritt”! Ingenting får stoppas och komprimeras. Ett av dessa ”drag” är tjocktarmen som absolut måste fungera som den skall. Även hud och njurar bör under alla omständigheter arbeta ordentligt. Om man tar hänsyn till dessa tre viktiga faktorer bör inte febern få några olyckliga följder.

Vid tillstånd av hög feber sörjer man alltså enligt naturläkemetoden för att tjocktarmen blir ordentligt tömd. Man gör detta med hjälp av örtte och naturliga avföringsmedel, vilka tas in, eller om detta inte är verksamt nog, ges som lavemang.

Ett vattendrivande medel hjälper vidare till att stimulera njurarnas arbete. Allra bäst för detta ändamål är gullris, men även åkerfräken är bra. Så gör man också något åt huden med hjälp av omslag. I första hand lägger man alltid en kall tvättlapp eller liknande på pannan. För att lägga omslag på rätt sätt bör man anskaffa en bra handbok. Det är viktig att lägga omslagen på rätt sätt. Man kan även lägga våtkalla omslag om vaderna eller dra på ättikssockor.

En febersjuk är vanligtvis inte hungrig, han har ingen matlust. Han måste först klara av det som händer inom honom. Att inta ny föda kommer inte i fråga, ty de organ, som skall smälta födan, är som avstängda maskiner. Vid feber får man varken äta äggvitehaltiga födoämnen eller annan svårsmält mat utan bör övervägande hålla sig till fruktsafter. Har man inte tillgång till sådana bör man ge patienten te eller bara vatten vilket smaksättes med lite rörsocker. Men allra bäst verkar fruktsafterna. Druvor eller apelsiner kan man pressa och den färska saften tillför då kroppen närande salter och vitaminer och verkar uppfriskande i största allmänhet. Saft, som är avkyld och dricks långsamt klunkvis och blandas väl med saliv är en riktig njutning för den sjuke.

Feber bör inte tvingas att försvinna så fort som möjligt. Allt som sker fort är onaturligt. Om febern stiger, så förblir den hög tills allt det förbränts som måste förbrännas och först när detta skett sjunker den igen. Men allt som man försöker tvinga tillbaka hastigt avhjälper inte orsaken. Allt som man inte avför från kroppen i form av svett, urin eller avföring stannar kvar som ett gift och kan när som helst framkalla ett sjukdomstillstånd igen.

En febersjuk fryser lätt. Då är det viktig att inte slita av den sjukes täcken, det är rena tortyren. Man packa in honom varmt och låter honom svettas. Men man skall ha svalt i rummet. Så snart den sjuke har svettats ordentligt, tvätta man av honom och byter lakanen.

Vid sjukdom har kroppen brist på näring men inte brist på läkemedel.

(A.Vogel, ”Den lille doktorn”)

”Vid sjukdom vänd er till kompetenta läkare…” Bahá’u’lláh Der Kitáb-i-Aqdas 113, ogranskad översättning

”Så snart den medicinska vetenskapen har uppnått fullkomlighet genomförs behandling med näring, livsmedel, doftande frukter och växter såsom olika heta och kalla vattenkurer.” Beantwortete Fragen, (Some Answered Questions) ’Abdu’l-Bahá, ogranskad översättning

Kan män äta sig frisk?

Svaret är ja.

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá (1)

Dessa ord blev min ledstjärna under en svår sjukdomstid när ingen medicin längre hjälpte.

Den biologiskt medicinska vetenskapen, som ännu inte är godkänd i Sverige, bevisade att i ekologiskt odlade och vildväxande produkter finns det mellan 90 och 120 olika näringsämnen som är viktiga för vår hälsa. Med konstgödsel reduceras dessa till ca. 15 näringsämnen som gör att växterna visserligen blir större men mera mottagliga mot sjukdomsangrepp.

Man kan endast bygga upp liv med levande materia och ej med syntetiska kemikalier. Den mänskliga kroppen består av levande materia. Äter vi sjuka och näringsfattiga växter kan vi inte bygga upp en sund kropp. I ekologiskt odlade och vildväxande växter finns även livsviktiga sekundära ämnen som inte finns i konstgödslade sådana.

Idag avlägsnas viktiga näringsämnen genom ”förädling” och ersättes med allehanda livsmedelskosmetika för att göra produkterna mera hållbar. Dessa och den näringsfattiga maten är orsak till sjukdomar i samhället då kroppen inte får möjlighet att bygga upp ett ordentligt immunförsvar. Här hjälper endast ekologiskt odlade eller vildväxande, ej behandlade och skonsamt tillagade växter för att stärka vårt immunförsvar och bygga upp hälsa.

(1) ‛Abdu’l-Bahás Beantwortete Fragen (Some Questions and Answers), kapitel om materiell läkning, ogranskad översättning.

Andra inspirationskällor är “Den lille Doktorn” av Alfred Vogel och “Lebende Makromoleküle als Lebenselexier”.

Detta blogginlägg är skrivet av Gisela

Skördetid

Nu är tiden inne att skörda vad som blivit sått i våras. Vissa grönsaker har vuxit bra och andra mindre bra. Olika för vart år vad som lyckas och vad som inte blir bra. Så många faktorer: jordmån, regn, temperatur, solsken, vindar, insekter…. Mycket kan vi inte påverka, vädret är nyckfullt och utanför vår makt att påverka. Men vi vattnar när det är torrt, försöker skydda för tidig frost, täcker jorden med gräsklipp för att ge mer näring. Med bra skötsel växer grödan bra och ger god skörd.

Hur är det med människorna omkring oss? Vattnar vi dem med uppmuntran och uppskattning? Skyddar vi dem för kylan i samhället? Ger vi dem andlig näring? Vi vet att vi måste äta för att inte svälta ihjäl, men hur är det med själens mat, andlig föda? Får själen näring, uppmuntran, glädje? Få höra vacker musik, läsa upplyftande böcker, andliga skrifter, kunna be till en högre makt? Så att vi och människor omkring oss mår bra, kan växa och utveckla sina inneboende goda egenskaper.

Så ta hand om dig! Omge dig med vackra tankar, snälla ord och gärningar, så kommer både du och människorna omkring dig att må bra!