”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning
När tekniken uppfann maskiner för att behandla maten på nya sätt, minskade dess näringsinnehåll, och man lade därmed grunden till de s.k. välfärdssjukdomarna. Ett exempel är sädeskornet, som i sin helhet är en utomordentligt bra näringskälla. Men när det skalas, och kliet med vitaminer och mineraler och vetegrodden med E-vitaminet avlägsnas, finns endast den gluten- och stärkelserika cellkärnan med endast några få näringsämnen kvar. Den behandlade säden äter vi på bekostnad av vår hälsa. När kroppen saknar vitaminer och mineraler för att kunna ta hand om den glutenrika cellkärnan läggs grunden för glutenallergi. Sedan rensas det förut avlägsnade kliet kemiskt, för att kunna säljas som fibertillskott till glutenallergiker.
Sädeskornet är i sig en helkonserv. Så snart kornet mals, förstörs dess innehållsämnen inom en kvart. Därför bör man använda endast färskmalet mjöl från hela kornet inklusive kli och grodd, om man är mån om sin och sin familjs hälsa. Det lönar sig att satsa på en sädeskvarn.
Även på riset skalar man bort den näringsrika silverhinnan och lämnar kvar den stärkelserika men näringsfattiga kärnan, som blir vit. Att äta ensidig risnäring med skalat ris orsakar t.ex. den svåra bristsjukdomen beri-beri. Det är endast råriset som har all näring kvar.
foto: flickr.com, Lucas Bylund
Några andra exempel på behandlade produkter är juice och godis. Djupfrysta juicer och andra billiga juicer framställs på följande sätt: Man mal ner frukten som den är med skal och kärnor. Sedan silas saften bort med alla vitaminer och mineraler och därefter exporteras den koncentrerade näringsfattiga massan. Företagen, som importerar denna fruktmassa, säljer den då som fryst koncentrat, eller också späder man ut massan med vatten och säljer den som juice. Ibland tillsätts syntetiskt C-vitamin.
Mycket godis, som sega råttor och liknande, tillverkas av slakteriavfall som fettslamsor m.m. Även andra avfallsprodukter används till godis- och chokladtillverkning som till exempel reaktorfett. Till produktion av gräddersättningar används också avfallsprodukter och alla möjliga färgämnen och tillsatser. Den billiga lösgodisen behöver man inte innehållsdeklarera. För att få fram syntetisk jordgubbsarom behövs åtta olika kemikalier och dessa behöver inte namnges på förpackningen.
När man har avlägsnat näringsämnena ur maten smakar den inte lika bra längre. Därför förädlas den, det vill säga, man tillsätter livsmedelskosmetika som färgämnen, smakämnen, konsistensgivare, konserveringsmedel och syntetiska vitaminer, som är antingen svårupptagliga eller har negativ effekt gentemot andra ämnen.
Hexan, akrylamid, asbest och diklormetan är bara några av alla de hundratals kemikalier som tillåts för framställning av livsmedel. Kontrollen av gränsvärdena hos Livsmedelsverket är närmast obefintlig. Egentligen borde det inte vara tillåtet alls att använda giftiga kemikalier till livsmedelsframställning, eftersom dessa inte kan avlägsnas ur kroppen utan lagras i vävnaden.
Cancerläkaren Lennart Hardell är övertygad om att miljögifterna och kemikalierna som vi får i oss via våra livsmedel är en av orsakerna till att barncancer ökar.
Under ett år får vi i oss fem kilo tillsatser i maten. Dessa tillsatser ska ersätta den för oss så livsnödvändiga näringen av vitaminer, mineraler och spårämnen. Förädling av maten innebär att livsprocessen upphör.
Även den så kallade berikningen av livsmedel med diverse vitaminer och järn gör ingen större nytta då dessa är i en form, som är svårupptagliga för kroppen så att de ofta lämna kroppen osmält. Dessutom rensar syntetiska vitaminer och mineraler cellerna, men de hjälper inte till vid uppbyggnad och reparation av dem.
Samhällets profittänkande påverkar även vårt själsliga tillstånd negativt.
Hälsokostrådet ”Hälsolivsföring”, Ingrid Christenson, Ing-Marie Sundling ”Kostkunskap”
Jag rekommenderar även varmt boken ”Förgiftad” av Rick Smith och Bruce Lourie.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar