Visar inlägg med etikett kemikalier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kemikalier. Visa alla inlägg

2012-12-20

Lär känna din kropp som är templet för själen XIV

Cellen del I

Cellen är ett av Guds stora underverk.
Har du någonsin funderat på hur din kropp fungerar och varför vi idag har så många välfärdssjukdomar? Vår kropp består av organ och organsystem där cellen är den minsta enheten men måste utföra ett mastodontjobb.

Vår kropp består av 63 triljoner (63 000.000.000.000.000.000) små celler, med en diameter av en hundradels millimeter, alltså inte större än en punkt. Varje cell är en egen liten fabrik som för sina uppgifter behöver energi och byggnadsmaterial, vilket den tar upp från vävnadsvätskan: syre, aminosyror, fettsyror och glykos. Cellen tar alltså upp det som levern har omvandlat: protein har den delat upp i sina beståndsdelar aminosyror, fettet har den omvandlat till fettsyror och glykos tillverkar levern av kolhydrater från frukter, honung m.m., alltså sockerarterna som finns i födan. I cellen omsätts dessa ämnen, och med det menas, att de bryts ner och cellen bygger upp nya ämnen, som den behöver för just sin speciella uppgift. 
-->Hit hör de livsviktiga enzymerna.

I varje cell är dess speciella uppgift förprogrammerad, beroende på vilket organsystem den tillhör, som t.ex. matsmältningen, immunförsvaret, hormonsystemet, lymfsystemet, nervsystemet, muskler, hjärtat m.m. I denna lilla enhet finns dels en hel fabrik, som ska ta upp näring och ge ifrån sig slaggprodukter och dels fylla en egen funktion.

Cellens uppbyggnad
En cell består av cellkärnan och kärnmembranen. Mellan kärnmembranen och cellmembranen, som omger cellkärnan, finns de olika funktionerna lagrade. Där har vi först mitokondrierna där cellens energiutvinning sker med hjälp av syre som den får via vävnadsvätskan. Det finns flera proteinmaskiner i cellen, de s.k. ribosomerna som är betydligt mindre än mitokondrierna. I golgiapparaten, cellens paketeringsmaskin, där produkterna får ett membranhölje som därefter kan antingen lagras i cytoplasman (cellvätskan) för att senare användas av cellen eller exporteras till levern, spottkörtlar m.m. Dessutom finns det ett fettförråd och ett glykogenförråd. Varje cell, som äger förmågan till fortplantning, har i cytoplasman en centriol. Här är arvsanlagen lagrade.

@ G.C., schematisk bild av cellen
 
Arvsanlagen
Arvsanlagen - DNA (desoxyribonukleinsyra) är "inskrivna på ett kemiskt band". Detta band vrider sig som en spiralformad stege. Tusentals stegpinnar bildar en gen, ett ärftligt anlag. Tiotusentals gener ordnade i strukturer kallas kromosomer. Härifrån överförs villkoren för ditt liv, inte bara till det yttre, som hårkvalitet, ögonfärg, benägenhet för vissa sjukdomar etc. utan kanske även dina karaktärsegenskaper. Detta kemiska band kan sträckas ut till en längd av cirka 180 cm. Genom en ofattbar förpackningsteknik ryms allt detta - omkring 6 miljarder DNA-steg - i cellkärnan, d.v.s. i ett hölje med en diameter av endast en hundradels millimeter - en punkt. (50.000 sidor av information är lagrad i varje cell).

 Det tar tre generationer att bryta ner en gen, alltså att lägga grunden för en ärftlig sjukdom, men det tar fyra generationer att reparera den igen.

Den 3/1 följer fortsättningen på cellens uppgifter.

Alf Spångberg, Vegetar nr. 4
Peter Franson, Ulrik Kvist, Anatomi och Fysiologi 2






2012-03-01

"Förädlad" mat och dess konsekvenser

Alla mina följande inlägg har jag antingen översatt ur bahá’í-skrifterna eller tagit ur mitt kompendium som jag sammanställde under min arbetsföra tid där jag sökte efter svaren på ’Abdu’l Bahás ord om materiell läkning.

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” - ‛Abdu’l-Bahá ogranskad översättning

När tekniken uppfann maskiner för att behandla maten på nya sätt, minskade dess näringsinnehåll, och man lade därmed grunden till de s.k. välfärdssjukdomarna. Ett exempel är sädeskornet, som i sin helhet är en utomordentligt bra näringskälla. Men när det skalas, och kliet med vitaminer och mineraler och vetegrodden med E-vitaminet avlägsnas, finns endast den gluten- och stärkelserika cellkärnan med endast några få näringsämnen kvar. Den behandlade säden äter vi på bekostnad av vår hälsa. När kroppen saknar vitaminer och mineraler för att kunna ta hand om den glutenrika cellkärnan läggs grunden för glutenallergi. Sedan rensas det förut avlägsnade kliet kemiskt, för att kunna säljas som fibertillskott till glutenallergiker.

Sädeskornet är i sig en helkonserv. Så snart kornet mals, förstörs dess innehållsämnen inom en kvart. Därför bör man använda endast färskmalet mjöl från hela kornet inklusive kli och grodd, om man är mån om sin och sin familjs hälsa. Det lönar sig att satsa på en sädeskvarn.

Även på riset skalar man bort den näringsrika silverhinnan och lämnar kvar den stärkelserika men näringsfattiga kärnan, som blir vit. Att äta ensidig risnäring med skalat ris orsakar t.ex. den svåra bristsjukdomen beri-beri. Det är endast råriset som har all näring kvar.

Godis
foto: flickr.com, Lucas Bylund

Några andra exempel på behandlade produkter är juice och godis. Djupfrysta juicer och andra billiga juicer framställs på följande sätt: Man mal ner frukten som den är med skal och kärnor. Sedan silas saften bort med alla vitaminer och mineraler och därefter exporteras den koncentrerade näringsfattiga massan. Företagen, som importerar denna fruktmassa, säljer den då som fryst koncentrat, eller också späder man ut massan med vatten och säljer den som juice. Ibland tillsätts syntetiskt C-vitamin.

Mycket godis, som sega råttor och liknande, tillverkas av slakteriavfall som fettslamsor m.m. Även andra avfallsprodukter används till godis- och chokladtillverkning som till exempel reaktorfett. Till produktion av gräddersättningar används också avfallsprodukter och alla möjliga färgämnen och tillsatser. Den billiga lösgodisen behöver man inte innehållsdeklarera. För att få fram syntetisk jordgubbsarom behövs åtta olika kemikalier och dessa behöver inte namnges på förpackningen.

När man har avlägsnat näringsämnena ur maten smakar den inte lika bra längre. Därför förädlas den, det vill säga, man tillsätter livsmedelskosmetika som färgämnen, smakämnen, konsistensgivare, konserveringsmedel och syntetiska vitaminer, som är antingen svårupptagliga eller har negativ effekt gentemot andra ämnen.

Hexan, akrylamid, asbest och diklormetan är bara några av alla de hundratals kemikalier som tillåts för framställning av livsmedel. Kontrollen av gränsvärdena hos Livsmedelsverket är närmast obefintlig. Egentligen borde det inte vara tillåtet alls att använda giftiga kemikalier till livsmedelsframställning, eftersom dessa inte kan avlägsnas ur kroppen utan lagras i vävnaden.

Cancerläkaren Lennart Hardell är övertygad om att miljögifterna och kemikalierna som vi får i oss via våra livsmedel är en av orsakerna till att barncancer ökar.

Under ett år får vi i oss fem kilo tillsatser i maten. Dessa tillsatser ska ersätta den för oss så livsnödvändiga näringen av vitaminer, mineraler och spårämnen. Förädling av maten innebär att livsprocessen upphör.

Även den så kallade berikningen av livsmedel med diverse vitaminer och järn gör ingen större nytta då dessa är i en form, som är svårupptagliga för kroppen så att de ofta lämna kroppen osmält. Dessutom rensar syntetiska vitaminer och mineraler cellerna, men de hjälper inte till vid uppbyggnad och reparation av dem.

Samhällets profittänkande påverkar även vårt själsliga tillstånd negativt.

Hälsokostrådet ”Hälsolivsföring”, Ingrid Christenson, Ing-Marie Sundling ”Kostkunskap”

Jag rekommenderar även varmt boken ”Förgiftad” av Rick Smith och Bruce Lourie.