Internationell valuta–hur ska det gå till?

Ett vitalt element i den globala ekonomin är en gemensam valuta. Ekonomer tror att en gemensam valuta kan minska improduktiv spekulation och skapa förutseende i marknadsrörelser – det kommer att jämna ut inkomster och bidra till stora besparingar.

Vad är de då som hindrar att världens ledare inte ser möjligheten med en global och gemensam valuta? Det finns så många skeptiker, så många tvivel – och inga trovärdiga planer för ett införlivande av en global valuta än.

I dag har vi ett antal ekonomiska kluster där flera länder samarbetar i en valutaunion. Jag har skrivit om detta i mitt tidigare inlägg.

Det bästa är om FN kan tillsätta en kommission som består av företrädare för världens regeringar, akademiker och professionella som kan undersöka alla ekonomiska fördelar och politiska kostnader och kan komma med en effektiv införingsmetod.

Visionen finns – men finns viljan?

Behöver vi en gemensam valuta?

I mitt tidigare blogginlägg kan du läsa om bakgrunden och den historiska orsaken till att vi fick myntunioner och att vi i dag har minst nio valutaunioner.

Flera av världens länder organiserar sig i valutaunioner och en gemensam penningpolitik. En del länder väljer att stå utanför, medan andra söker sig till valutaunioner.

Den ryska presidenten Dmitrij Medvedev tog förra sommaren (2010) upp temat om en ny global valuta. Man kan diskutera om hur äkta detta önskemål är, eller om det är mera en populistisk inlägg i debatten, men världen har Världsbanken, Internationella valutafonden, Europeiska centralbanken som även de i olika sammanhäng har förespråkat en gemensam pengapolitik. (1)

Det verkar som om det blir flera valutaunioner, och de regionala valutaunioner som redan finns växer sig större. Därmed kan vi om inte så många år få kontinentala valutaunioner och därefter kan steget gå mot än större enheter som i framtiden går över i en internationell och global världsvaluta.

Bahá'í-tron förespråkar en international valuta som ett vitalt element i integrationen av den globala ekonomin. Ekonomiska experter tror att en enda valuta kan minska improduktiv spekulation och oförutsebara marknadsrörelser. Det vill även stödja en utjämning av inkomster och priser i hela världen. (2)

I och med att världen går mot integration, samarbete och gemensamma riktlinjer för kommunikations-, transaktions- och betalningsstandarder och affärslivet söker sig till samma, så kan jag tänka mig att processen är i gång. Men när en övergripande världsvaluta blir aktuell och möjlig - som bahá'í-tron beskriver, det vet vi inte...

Behovet för en gemensam valuta finns - visionen finns och på Ny Vision kan du läsa mera om globala tankar, idéer och funderingar.

(1) real-agenda.com

(2) Vändpunkt för Nationerna, s. 16

Valutaunioner – historiskt perspektiv

I dagens turbulenta ekonomiska situation där ländernas statsbudget ligger illa till, och den ekonomiska krisen påverkar direkt privata hushåll och företag, kan det vara intressant att se närmare på vad en gemensam valuta skulle ge för effekt. Först en liten historisk tillbakablick:

Det har under historien varit många monetära unioner, gemensamma myntstandarder med mera. Dessa har varit nödvändigt för att handeln skulle fungera över stora landområden. I början var det byteshandel, något som var ineffektivt i längden och pengar kom in i bilden. Krig och landserövringar påtvingade nya betalningsstandarder, myntar eller myntunioner, men även olika samarbetande länder kom fram till att delta i en myntunion: från Kina, Romarriket, Europa och Amerika.

Runt första världskriget blev det klart att en autonom penning- och finanspolitik borde föras efter samstämmiga principer. I Norden var det en myntunion där Norge, Sverige och Danmark (Skandinaviska myntkonventionen under perioden 1873-1924) samarbetade.

I dag finns det många valutaunioner där flera länder beslutar sig för att ha en gemensam valuta och penningpolitik. Det finns minst nio valutaunioner (Euro, CFA-Franc, CFP-Franc, Östkaribisk dollar, Amerikansk dollar, Australiensk dollar, Nyzeeländsk dollar, Schweizisk franc och Turkisk lira).

I nästa artikel ska vi se närmare på hur en valutaunion kan ge en ekonomisk trygghet och ge stabilitet för världens befolkning, i tråd med bahá'í-trons principer och Bahá'u'lláhs förmaning.