Paradis, den första trädgården. Innan det fanns oenighet och bråk. Myter eller sanning? Är det paradiset som vi längtar tillbaks till när vi påtar i våra rabatter eller släpar upp jordsäckar till lägenhetens balkong för att kunna sätta färgglada blommor att lysa upp vår vardag? Trädgårdsmässor slår rekord för vart år. De flesta av oss är stadsbor, men någonstans i generna finns längtan till naturen. Speciellt starkt här i norr, där sommaren är så kort. Under den korta sommaren är vi ute så mycket det går, följer växternas blomning, ser på naturens prakt, njuter av den. Blommornas olika storlekar, färger och former, hur de smälter in i landskapet, blir en vacker helhet.
Enhet i mångfald. Alla är olika i form och färg, men bildar en vacker helhet tillsammans.
Så är det också med människor. Vi ser olika ut i storlek, färg och form. Men tillsammans blir vi en vacker helhet. Så är det meningen att det ska vara. En paradisisk utopisk dröm? Nej. Drömmen kan bli sann.
Vi människor har fått en fri vilja. Hittills har vi använt den på destruktiva saker. Som småbarn har vi bråkat för att girigt få mer än andra. Krig med allt värre vapen har utkämpats. Fortfarande gör en stor del av mänskligheten det. Men allt fler vill ha fred och söker alternativ. Bahá'u'lláh kom för att ena mänskligheten. Han kom med ny andlig kraft och nya lagar.
En är enhet i mångfald.
Som blommor i en trädgård.
Vi hör ihop
"Låt inte meningsskiljaktigheter eller olikhet i tankar skilja er från era medmänniskor eller bli orsak till dispyt, hat eller missämja i era hjärtan. Sök snarare ihärdigt efter sanningen och gör er till vän med alla människor... När du möter dem, vars åsikter skiljer sig från dina egna, vänd inte bort ansiktet från dem. Alla söker sanningen och många är vägarna som leder dit. Sanningen har många aspekter, men den förblir alltid och för evigt en."
'Abdu'l-Bahá: Anföranden i Paris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar