Kolhydrater del IV
Fortsättning från 28/3
Råris
Råris är en förnäm näringskälla för mineraler och framför allt B-vitaminer. Men även på råriset skalade man bort den näringsrika silverhinnan och lämnade kvar den stärkelserika men näringsfattiga kärnan som endast fyller magen men inte ger någon mättnadskänsla.
Låt oss titta lite närmare på riset. Annelies Schöneck skriver i sin bok "Säd i daglig Kost" om råris:
"Endast en bråkdel av risskördarna kommer i handeln som råris. Det allra vanligaste är att man slipar bort de skikt av riskornet, som innehåller mineraler, fetter och vitaminer. Kvar är då mjölkärnan, som består av stärkelse och protein, med enbart rester av silverhinnan och aleuronskiktet. Proteininnehållet minskar bara obetydligt genom poleringen. Proteinet är inte - som i våra inhemska sädesslag - enbart koncentrerat till randskikten i riskornet utan finns fördelat i hela kornet. Annorlunda är det med vitaminerna. Halterna av B1-vitaminet sjunker från 0,4 mg per 100 g i opolerat ris till 0,09 mg i polerat.
Vid ensidig risnäring uppstår bristsjukdomen beri-beri. På grund av att organismen inte kan bearbeta isolerade kolhydrater om den inte också får B-vitaminer, framför allt B1-vitamin, sker det ett slags förgiftning i kroppen med svåra ämnesomsättningsrubbningar till följd.
Beriberi-sjukdomen, som kallats Österlandets gissel, och som beror på en inflammation i nerverna och muskulaturen, är sedan gammalt känd särskilt bland de ostasiatiska folken. Mot slutet av 1800-talet fick emellertid sjukdomen en enorm spridning, då den moderna kvarntekniken vann insteg där. Helkornsriset ersattes så småningom med det polerade riset, från vilket grodden och det silverglänsande ytskiktet avlägsnats.
Råris är en förnäm näringskälla för mineraler och framför allt B-vitaminer. Men även på råriset skalade man bort den näringsrika silverhinnan och lämnade kvar den stärkelserika men näringsfattiga kärnan som endast fyller magen men inte ger någon mättnadskänsla.
Låt oss titta lite närmare på riset. Annelies Schöneck skriver i sin bok "Säd i daglig Kost" om råris:
"Endast en bråkdel av risskördarna kommer i handeln som råris. Det allra vanligaste är att man slipar bort de skikt av riskornet, som innehåller mineraler, fetter och vitaminer. Kvar är då mjölkärnan, som består av stärkelse och protein, med enbart rester av silverhinnan och aleuronskiktet. Proteininnehållet minskar bara obetydligt genom poleringen. Proteinet är inte - som i våra inhemska sädesslag - enbart koncentrerat till randskikten i riskornet utan finns fördelat i hela kornet. Annorlunda är det med vitaminerna. Halterna av B1-vitaminet sjunker från 0,4 mg per 100 g i opolerat ris till 0,09 mg i polerat.
Vid ensidig risnäring uppstår bristsjukdomen beri-beri. På grund av att organismen inte kan bearbeta isolerade kolhydrater om den inte också får B-vitaminer, framför allt B1-vitamin, sker det ett slags förgiftning i kroppen med svåra ämnesomsättningsrubbningar till följd.
Beriberi-sjukdomen, som kallats Österlandets gissel, och som beror på en inflammation i nerverna och muskulaturen, är sedan gammalt känd särskilt bland de ostasiatiska folken. Mot slutet av 1800-talet fick emellertid sjukdomen en enorm spridning, då den moderna kvarntekniken vann insteg där. Helkornsriset ersattes så småningom med det polerade riset, från vilket grodden och det silverglänsande ytskiktet avlägsnats.
 | |
| Foto: flickr. joergreschke |
Risfält
Hur man upptäckte B-vitaminerna, gick till på följande sätt: år 1886 sändes en holländsk regeringskommission till Nederländska Indien för att ta reda på orsaken till den enorma utbredning beriberi-sjukdomen fått där. Christiaan Eijkman, en holländsk läkare, tillhörde denna kommission. När han av en tillfällighet kom att fästa sig vid att hönsen i den hönsgård, som tillhörde det militärsjukhus där Eijkman arbetade, förekom sjukdomssymtom som liknande beriberi-sjukdomens. Han fann då att hönsen utfodrades med polerat kokt ris från sjukhusets kök. Efter en tid kom en ny kock till sjukhuset. Denne vägrade att lämna ut riset från köket till hönsgården. Då tvingades man köpa in oskalat ris till hönsfoder. Efter denna förändring av hönsens utfodring försvann beriberi-sjukdomen mycket snabbt bland hönsen.
Råriset i kosten.
I kroppen påskyndar riset utsöndringen av vätska och avlastar därmed olika organ i deras funktioner. Riset har en hög halt av kalium, som tillsammans med kalcium, magnesium, olika mineraler och spårelement kan bidra till att kroppens vätskebalans regleras. Därmed avlastas hjärtat i sin verksamhet och njurarnas funktioner understöds. På grund av sin lättsmälthet och sina uppbyggande krafter är riset särskilt lämpligt för äldre människor. Risdiet är ett beprövat hjälpmedel vid högt blodtryck, svaga njurar och vattenansamling i kroppsvävnaderna. Även den som vill gå ner i vikt, kan använda sig av ris och lägga in en risdag i veckan.
Under vårt liv förbrukar var och en av oss nittio ton föda. Det skulle vara intressant att veta, hur mycket av de nittio ton som består av tomma kalorier och kroppsbelastande ämnen och hur mycket av det, som kroppen verkligen kan använda sig av.
Henning Karström "Rätt kost - grunden för god hälsa"
Annelies Schöneck "Säd i daglig kost".
Råriset i kosten.
I kroppen påskyndar riset utsöndringen av vätska och avlastar därmed olika organ i deras funktioner. Riset har en hög halt av kalium, som tillsammans med kalcium, magnesium, olika mineraler och spårelement kan bidra till att kroppens vätskebalans regleras. Därmed avlastas hjärtat i sin verksamhet och njurarnas funktioner understöds. På grund av sin lättsmälthet och sina uppbyggande krafter är riset särskilt lämpligt för äldre människor. Risdiet är ett beprövat hjälpmedel vid högt blodtryck, svaga njurar och vattenansamling i kroppsvävnaderna. Även den som vill gå ner i vikt, kan använda sig av ris och lägga in en risdag i veckan.
Under vårt liv förbrukar var och en av oss nittio ton föda. Det skulle vara intressant att veta, hur mycket av de nittio ton som består av tomma kalorier och kroppsbelastande ämnen och hur mycket av det, som kroppen verkligen kan använda sig av.
Henning Karström "Rätt kost - grunden för god hälsa"
Annelies Schöneck "Säd i daglig kost".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar