Syra-Basbalans V

Fortsättning från 7/11 -13

Vad ska man vara observant på vid mineralsaltblandningar?
Många mineralsaltblandningar är enkla blandningar av billiga salter som skadar mer än de gör nytta. De tillför kroppen mineraler som gör urinen basisk men belastar ämnesomsättningen. Basiska mineralämnen kan endast uppfylla sina uppgifter att neutralisera syrorna, om de lätt kan tas upp av kroppen. I vilken form dessa mineraler ges har därför stor betydelse för effekten.

Mineralämnessammansättningen ska vara i form av mjölksyrade (laktat) eller citronsyrade (citrat) salter. Detta är inga artfrämmande ämnen utan kroppsegna substanser, som även förekommer i ämnesomsättningen. Ett exempel på en bra mineralsaltblandning är Basica. Det är bundet till fruktsyror och därför mycket lätt upptaglig.

Även ostvassla är en mjölksyrad produkt. Den befrämjar gifters och slaggprodukters avlägsnande och understödjer njurarnas arbete. Dessutom har den natriumfattiga ostvasslan basbildande och syrereducerande egenskaper. Mjölksockret tjänar som näring för de viktiga tarmbakterierna.

Följande ämnen är icke önskad:
Natriumbicarbonat, carbonater och  kolhydrater som bärare.

Blandningsförhållandet av basiska mineralsalter.
Mängden av varje mineralsalt i kroppen är noga definierad och beroende av förekomsten av andra mineralsalter. Intar man stora mängder av en viss mineral kan kroppen inte ta upp det. Förekomsten av för mycket eller för lite av andra mineraler kan hämma upptaget. Man bör vara mycket noga med det rätta blandningsförhållande av mineralsalterna.

Vid störd ämnesomsättning.
Alla människor reagerar lika på syra- och basbildande livsmedel, men vid de sura livsmedel finns det skillnader. Är ämnesomsättningen intakt, oxideras syrorna, omvandlas till baser och levererar vitaminer och mineralämnen. Det är annorlunda vid en störd ämnesomsättning. I ett sådant fall har sur mat ingen basbildande effekt, då syrorna, t.ex. hos frukter, inte oxideras och därför frigörs inte de basiska mineralämnen i frukterna. De stannar som syror i organismen, och för att bibehålla det normala pH-värdet måste mineralreserverna i vävnaden mobiliseras. Så kan det alltså hända, om man mäter pH-värdet i urinen, att det tycks vara i sin ordning, men vederbörande lider fortfarande av översyrning.

Foto: flickr. tagesstern, 

vinäger

Vinäger
Som avslutning på syra-basbalansen-artiklarna kommer här två exempel ur vardagen. Vinäger bildas genom jäsning av vin eller någon annan produkt genom ett speciellt enzym. Därvid bildas syre. På grund av sitt syreinnehåll kan man ta bort kalkavlagringar på vattenkranar. Man kan även göra följande experiment: Lägger man ett ben i vinäger löses kalken, huvudbeståndsdelen av benet, ut. Efter en till två timmar är benet poröst. Vinägerns effekt beror på dess syrehalt. Syret orsakar upplösningen av kalken. Något liknande händer i kroppen.

Foto: flickr. Atomeyes

Tvål

De avfettande egenskaperna hos tvålen beror på dess bashalt. Men på huden förstör basen den naturliga syremanteln. Huden är inte tillräckligt skyddat längre. Det kan bildas infektioner genom bakterier.


Alfred Vogel ”Den lille Doktorn”

Syra-Basbalans V

Fortsättning från 24/10 -13

Konsekvenser av organismens översyrning.
Njurarna är ett högt specialiserat filter, som utsöndrar allt som är skadligt och inte behövs längre. Produkten är urinen, en koncentrerad saltlösning, som även består av urinämnen, urinsyra, sulfater, fosfater, karbonater och många andra slaggämnen.

Utöver andra problem som sveda vid vattenkastning, eksem, sura svettningar, benstommens urkalkning, ledbesvär, muskelkramper, tandproblem och reumatism urlakas även diskarna och förlorar sin elasticitet. Kotorna förskjuts och trycker på känsliga nerver.

Översyrning gör att cellerna slaggar igen. Organismen producerar ett olöslig salt för att stoppa en långvarig översurning. Då dessa syreslaggprodukter är olösliga i vatten kan de inte forslas bort från cellerna längre. Avlagringar i vävnaden (celluliter) eller på muskler och leder är konsekvenserna.

Foto: Birger Ledin

Översyrning reducerar kroppens motståndskraft. De angripna slemhinnorna kan som viktig länk i försvarssystemet inte uppfylla sin uppgift längre. Immunsystemet försvagas. Konsekvensen är ofta återkommande resistenta infektioner.

Hur man gynnsamt kan påverka en sur miljö.
Basiska mineralsalter spelar en viktig roll vid upprätthållandet av pH-balansen och vid korrigering av översyrning. Ett tillräckligt tillskott av dessa salter är nödvändigt, om syra-basbalansen ska hållas på en hälsosam nivå.

Tillskott av basiska mineralsaltblandningar.
Klarar man inte av att genom kostomläggning neutralisera översyrningen borde man tillföra kroppen en bra mineralsaltblandning. Basiska mineralsalter spelar en viktig roll vid upprätthållandet av pH-balansen och vid korrigering av översyrning. Ett tillräckligt tillskott av dessa salter är nödvändigt, om syra-basbalansen ska hållas på en hälsosam nivå.

Moderna mineralsaltblandningar.
En mineralsaltsammansättning enligt de senaste forskningsresultaten innehåller naturliga ämnen, är natriumarm och innehåller inga kolsyrehaltiga bindningar och inga kroppsfrämmande mineralämnen.

Vid alla basiska mineralsaltblandningar är det frågan om baser, undantag kiseljord. Kiseljord innehåller silicium och är ett surt mineralämne. Silicium eller silicea är en viktig byggsten för hår, naglar, tänder och benstommen. Därför är kisel viktig för de personer som lider av en demineralisering p.g.a. översyrning.

Birger Ledin ”Fyra vägar föra ut…”

Fortsättning följer 21/11 -13

Syra-Basbalans IV

Fortsättning från 10/10 -13

Hur försvarar sig vår kropp mot översyrning?

För att neutraliserar kroppsvätskorna använder vår organism huvudsakligen basiska mineralämnen, som den tar ur våra vävnadsdepåer. Om man tar med i beräkning att mineralsalterna finns i organisk vävnad som blod, cellvätskor och i benstommen, är det självklart att den konstanta och massiva översyrningen allteftersom leder till organismens avmineralisering. Det blir en plundring av kroppens basiska mineralsaltreserver.

Ofta förekommande mineraler i organism är sura mineraler som svavel, fosfor, klor, fluor, jod och kisel. Till basiska mineraler hör natrium, kalcium, kalium, magnesium, koppar, järn och mangan.

Lika viktig som kosten är det att sköta den övriga hälsan. Med "hälsovård" menas alla åtgärder som förhindrar att man tillför kroppen giftiga ämnen. Dessa ämnen kan vara syntetiska men de kan även uppstå genom psykiska påfrestningar. Tobak, läkemedel, alkoholmissbruk, stress, sömnbrist och överansträngning har negativa konsekvenser på vår hälsa, de påverkar även syra-basbalansen negativt.

Kroppslig aktivitet och syre.

Översyrning kan även uppstå genom för lite syre i cellerna så att syrorna inte längre kan förbrännas. På grund av vårt inaktiva levnadssätt "luftas" vår kroppsvävnad för lite. Je mer vi rör på oss desto mer syre får våra kroppsceller till sitt förfogande, och desto bättre kan de förbränna överskottsyrorna. Med andra ord att röra på sig lite extra är bara till fördel.

Svettning.

De i vävnaden lagrade slaggprodukterna söndras även ut genom svettningar eftersom svetten innehåller många överskottsyror. För den som tål är bastu ett bra sätt att göra sig av med slaggprodukter.

Foto: flickr. Nate Oxenfeld

Mycket vätska.

Njurarnas verksamhet kan bäst understödjas genom riklig vätska (minst 2 liter vatten eller örtte dagligen). Med större mängd urin söndras även ut större mängd syre. Även den psykiska balansen är viktig som man uppnår genom ett balanserat levnadssätt.

Enzymernas betydelse

Vitaminer, mineraler och spårämnen är livsnödvändiga, de finns i ämnesomsättningsprocessen för att bilda enzymer. Varje ämne behöver sitt eget enzym för att kunna omvandlas. Varje enzym är uppbyggt på ett annorlunda sätt. Enzymer kan inte lagras, de bildas endast vid behov. Utan enzymer kan det inte ske någon som helst process i kroppen, inte ens andningen. Brist på vitaminer, mineraler och spårämnen stör ämnesomsättningsfunktionerna eller gör dem omöjliga, ävenså nedbrytning av fett, protein och kolhydrater. Det bildas syre och/eller ämnesomsättningsmellanprodukter som kroppen lagrar i vävnaden tills den kan bryta ner dem. Så har vi översyrningen och slaggämnen. Kroppen kan inte bryta ner slaggämnen så länge den inte får vitalämnen. Gikt, gallsten, gasbildning, celluliter osv. kan bli resultat av sådana ämnesomsättningsstörningar. Dessutom äter vi för mycket ohälsosam kost som är medskyldig till en övermåttlig syreproduktion.

Mikroorganismer

I vår kropp finns det mikroorganismer och bakterier, både livsviktiga och skadliga. Dessa är beroende av syra-bashalten i sin miljö. Ändras denna miljö dör de livsviktiga organismer och de skadliga tar över. Ta som exempel magsårsbakterien helicobacter pylori. Den finns redan i kroppen i magens sura miljö där pH-värdet ligger omkring två. Genom stress, dålig tuggat mat, kemikalier och mediciner m.m. förändras magsäckens miljö, och nu trivs magsårsbakterien.  Med basbildande kost och genom ordentligt tuggning blir maten i munnen basisk genom enzymet amylas och balanserar därför miljön i magen. Mjölksyrebakterien i saliven skyddar därför mot magsårsbakterien.

Dr. sc.  Nat. ETH Guido P. Jutz, Dr. med Jean-Jacques Weidman, ”Der Säure-Basen-Haushalt: Ein empfindliches Gleichgewicht”

Fortsättning följer 7/11 -13

Syra-Basbalans III

Fortsättning från 26/9 -13

För att åskådliggöra kroppens arbete får vi ta havet som exempel. En liten mängd skadliga ämnen man släpper ut i havet kan förstöra faunan och floran i en vattenvolym som är avsevärt större än mängden av skadeämnen man släppte ut i vattnet. Denna erfarenhet kan man överföra till den mänskliga organism.

Cellens arbete.
I varje cell, kroppens minsta enhet, finns vatten och kemiska substanser av olika ursprung. Hit hör mineraler och spårelement. Cellvätskan kallas cytoplasma. Varje cell omges i sin tur av en annan vätska, lymfan, så att ämnesutbyte från cell till cell garanteras. Cellen behöver för sitt arbete alla näringsämnen. Nedbrytning, uppbyggnad och omvandling av ämnen sker inne i cellen. Arbetar cellen bra, skickas slaggprodukterna ut ur cellen. De utsöndras sedan via lungan, huden, njure eller tarmen via levern så att det inte blir en ansamling i kroppen. I en frisk kropp fungerar denna process men försämras markant med dagens civilisationskost. Det blir stora ansamlingar av skadliga ämnen. Ett exempel är gallsten och gikt när urinsyran är för hög i blodet. Även syra-basbalansen spelar en stor roll i kroppen. PH-värdet i blodet måste hållas mycket konstant. Det ligger i genomsnitt på 7,4. Värden under 7,37 betecknar man som acidos, värden över 7,43 som alkalos. Båda tillstånd är livshotande och måste balanseras av organism omedelbart. Det är  då vävnaden som är översyrad.

Foto: flickr. cnicholsonpath 
 bindväv

PH-värdet i njurarna.
PH-värdet i olika kroppsvätskor kan vara mycket olika. Jämte blodets och cellvätskornas pH-värde har urinens pH-värde stor betydelse. Alla ämnen, både skade- och slaggprodukter transporteras via blodet respektive kroppsvätskor förr eller senare till njurarna. Överskottsyror söndras också ut genom njurarna eller lagras i bindväven. Genom urinens syrehalt får man reda på syrehalten hos hela organism. Normalvärdet ligger på 6,2-6,8. Men värdet kan variera under dagen varför man bör göra upprepade mätningar för att få mera exakta uppgifter om organismens syregrad. Framförallt är morgonurinen sur. Det är bra så länge värdena ligger mellan 6-7 pH. Det visar att syrorna, som uppkommer under natten genom ämnesomsättningsprocessen, utsöndras. (PH-värdet i urinen kan mätas med lackmuspapper man kan köpa på apoteket).

Mekanismer för pH-värdets reglering.
När maten i kroppen med hjälp av enzymer bryts ner uppstår syror. Den enda syran som förekommer fritt i kroppen är saltsyran i magsäcken. Vid nedbrytningen av maten skulle det kunna bildas svavelsyre av svavel, salpetersyra av kväve och fosforsyra av fosfor. Detta skulle vara katastrofalt för kroppen. För att skydda sig för dessa syror använder kroppen sig av ett kemiskt trick. Varje syra kopplas till en bas och så bildas det ett neutralt salt. Kväve omvandlas istället för till den aggressiva salpetersyran till harmlös urinsyra, fosfor till fosfat och klor till klorid. Som vi vet är syror och baser motspelare till varandra och de kan neutraliserar varandra. Neutraliseringssystemet kallas också för buffertsystem.

Då näringsämnen och verksamma ämnen transporteras via blod- och kroppsvätskor är båda transportsystem utrustade med detta buffertsystem för att hålla pH-värdet konstant. Det betyder att endast en viss mängd kan skickas med. Är mängden större måste det omgående mobiliseras baser för att balansera ut pH-värdet respektive hålla konstant.

Dr. sc.  Nat. ETH Guido P. Jutz, Dr. med Jean-Jacques Weidman, ”Der Säure-Basen-Haushalt: Ein empfindliches Gleichgewicht”

Fortsättning följer 24/10 -13

Syra-Basbalans II

Fortsättning från 12/9 -13

Syralagringsplatser

De syror, som kroppen efter de olika utsöndringsprocesserna har överskott på lagras upp på ett sådant sätt att de inte längre kan utöva någon syrhetsverkan i blodet. En av de tre viktigaste syrelagringsplatserna är bindväven, som har en förmåga att ta upp och till synes trolla bort syror. Bindväv (kollagen), som trollat bort syror, blir förändrad och fungerar sämre. Bindväven, som omger våra kroppsceller som ett jättestort nät, fungerar som transitsträcka mellan blodkärlen och cellerna. När syror lagras i bindväven, försvagas den. Degeneration av bindväv, t.ex. förslitning och arterioskleros, kan påskyndas av en sådan upplagring. Hit hör också fibromyalgi.

Även vävnadsvätskan förtjockas och kan därför endast långsamt rinna genom vävnaden, vilket leder till brist i försörjningen. Så belastas ämnesomsättningen fortlöpande med syror, hämmas och blockeras. På detta sätt dåligt försörjd vävnad stelnar och åldras. Här finns den oftast inte igenkände djupgående början till många lidanden och oväntade inträffade hälsokatastrofer. Något liknande händer i blodet mellan de livgivande blodkärlen och cellerna. Det betyder, att vägen för syre och näring från blodkropparna alltid måste gå via denna transitsträcka.

Skelettet är en annan lagringsplats för syraavlagringar. Det försvagas därför och blir poröst. Den tredje lagringsplatsen är cellerna där ämnesomsättningen, som näringstillförseln och borttransport av slaggprodukter, inte fungerar längre. På detta sätt har vi lagt grunden till reumatiska sjukdomar och cancer. 

Syra- och basbildande Kost

Idag behöver vi en kost, som på ett fullständigt balanserat sätt tillför vår kropp syror och baser.

Kosten vi äter är antingen syra- eller basbildande. För att få den rätta balansen i kroppen, bör vi äta 70 % basbildande och endast 30 % syrabildande kost. Om man vill rätta till syraöverskottet, bör kosten till 90 % bestå av basbildande föda och endast till 10 % av syrabildande produkter.

Foto: flickr. nadinÄek

Syrabildande är allt behandlat fett, ägg pastaprodukter och bakverk, baljväxter, raffinerad (vitt och brunt) socker, sötsaker, kaffe, svart te, kakao, vin, läskedrycker, coladrycker. Därtill kommer ost, framför allt lagrad ost och även alla animaliska proteiner, som all sorts kött, korv, fågel, fisk och skaldjur, som består av svavelhaltiga aminosyror. Mjölk och grädde är basbildande, men äter man mycket av ost- och kesoprodukter som isolerade proteinkällor, verkar de på grund av sitt höga proteininnehåll syrabildande.

Fruktsafter är syrabildande och jäsningsglada i magen. Då de saknar substans, alltså fruktkött, stimuleras inte vidaretransporten i mag-tarmkanalen. Därför stannar de kvar längre och framkallar jäsningsprocesser genom sin sockerhalt.

Äter vi syrabildande kost, bör den bestå av råris och fullkornsprodukter, som är lätt syrabildande. Tomma kolhydrater behöver katalysatorer, alltså vitaminer, mineraler och spårämnen från kroppens eget förråd. Fullkornsprodukter har ju dessa med sig i bagaget. Äter man en måltid med till exempel råris, bör man kompletterar med basbildande grönsaker. Svagt syrabildande är förutom fullkornsprodukter även nötter, olja och honung.

Foto: flickr.Veri’s kleiner Winkel

Basbildande är de flesta frukter och grönsaker med några få undantag som brysselkål, sparris och lingon. Så frukter, som smakar surt är för den skull inte syrabildande. Citrusfrukter är till exempel basbildande på grund av sin mineralrikedom, däremot kan fruktsyrorna vara för kraftiga för levern. Även örtteer är basbildande. Potatis, rot- och bladgrönsaker, persilja och andra örter är starkt avsyrande, likaså dadlar, russin, mandlar och bananer, även rå äggula och champinjoner.

Fortsättning följer 10/10 -13

Dr. sc.  Nat. ETH Guido P. Jutz, Dr. med Jean-Jacques Weidman, ”Der Säure-Basen-Haushalt: Ein empfindliches Gleichgewicht”

Birger Ledin ”Fyra vägar föra ut…”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen IV

Koppar
Brist på koppar hindrar nybildning av röda blodkroppar. Järnomsättningen i kroppen beror på spårämnet. Koppar behövs även för de enzym, som är nödvändiga för skelettets tillväxt. Koppar ingår också i kroppens produktion av RNA (ribonukleinsyra), de proteiner, som utgör kärnsubstansen i varje kroppscell. RNA är bärare för våra gener.

Brist orsakar allmän svaghet, andningsbesvär, grått hår, förlorad smaksinne, låg fertilitet, hjärtbesvär, matsmältningsbesvär, blodbrist, nedsatt motståndskraft mot infektioner och vissa blodomloppsbesvär. Allvarligare symtom medför dålig tillväxt, anemi, ödem, nervös irritabilitet. Koppartillskott är viktig vid behandling av giktsmärtor. De personer kan även lätt bryta armar och ben.

Brist uppstår hos nyfödda barn, som föds för tidigt, har undervikt eller om de får för tidigt komjölk och välling. I första fallet hinner inte kroppen bygga upp ett tillräckligt kopparförråd, i det senare fallet beror det på att varken mjölk eller mjölkprodukter innehåller tillräckligt med koppar, dessutom innehåller komjölk relativt mycket zink, som hindrar kopparabsorbtionen (absorption - upptag) i barnens kropp. Kopparbrist orsakar hjärnskador och attacker som liknar slaganfall.

Många med kronisk ledgångsreumatism har högre halt av koppar i blodet än normalt. Egendomligt nog kan detta bero på kopparbrist eller på att man inte behåller den koppar man behöver, i vävnaderna. Blodets halt av koppar kommer från vävnaderna.

Kvinnor som äter p-piller, har ofta lägre halt av koppar i blodet än normalt. Det finns en rad mediciner, som sänker kopparhalten. Kroppens upptag av koppar kan störas av zink, kadmium, fluor och molybden om dessa finns i större mängder jämfört med kopparmängden.

Koppar förekommer rikligt i jäst, vetegroddar, kakao, curry och måttlig i fullkornsbröd, fullkornsflingor och liknande, svamp, persilja, bönor, kemiskt obehandlad sirap. Små mängder finns i nötter, vissa grönsaker och grädde.

Foto: flickr. Lixpix, Kakaobönor

 Mangan
Mangan är i stort sätt outforskat ännu. Man tror att mangan är ett viktigt ämne bland annat för att bygga upp fostrets kropp under havandeskapet och för att överhuvud taget genomföra ett normalt havandeskap. Mangan bidrar till att skapa ett friskt nervsystem och hjälper till att bygga upp nukleinsyrorna. Det är delaktig i bildandet av två enzymer.

Schizofrena patienter har ofta mycket höga halter av koppar i kroppen, mangan kan bidra till att öka utsöndringen av kroppens kopparhalt. Det finns antydningar, att manganhalten hos diabetiker är ungefär hälften av det normala. Mangan är viktig för tillväxt, fertilitet och benstommens utveckling och underhåll av normalt blodsocker. Det fungerar i olika enzymsystem. Det finns ett samband mellan mangan och upprätthållandet av normala blodsockervärden. Mangan förekommer i te, nötter, vissa kryddor, fullkorn och bladgrönsaker.

Molybden
Man vet endast, att molybden ingår i flera enzymsystem. Brist på molybden kan möjligen påverka kroppens järnbalans. Samma enzymsystem hjälper till att bryta ner vissa proteiner till urinsyra. En alltför hög produktion av urinsyra kan leda till gikt, bildning av njursten, som blockerar uringångarna och ökad risk för hjärtsjukdom.

Sura eller sankmarker innehåller ofta låga halter av molybden. Skördar från sådana områden är således molybdenfattiga. Höga kopparhalter motverkar molybdenets effekter. Barn från områden med höga molybdenhalter har rapporterats ha färre hål i tänderna än barn från områden med låga halter.

Nickel
Nickel förekommer i kroppsvävnaderna. Mer vet man heller inte om detta spårämne.

Detta är den sista artikel, som handlar om näringsämnen.

Åter har ’Abdu´l-Bahás ord om hälsa bekräftat hur viktig det är med alla näringsämnen i balans och att avsaknad av ett ämne orsakar sjukdom.

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Who is writing the future? Those who write the language for computing!

 "We sleepily assume that the Internet and English language together will unite the world."

The world is getting smaller, but it is not coming together. Languages and writing systems are the crucial variables behind how the Information Age impacts the peoples and cultures of the world.  As a Bahá'í I see 'Abdul-Bahás principle about a common second language, an universal auxiliary language, as one of the most important on the world's agenda today. We sleepily assume that the Internet and English language together will unite the world. But no - I think that instead we are moving towards a tripartite world, which will significantly retard world peace. 

“Who is writing the future?” – is an often cited phrase in Bahá'í context. The answer is: those who write, of course. We are moving against a tripartite world where the Chinese writing system, the Roman alphabet and the Arabic writing system are future power bases.

 Globalization is simultaneously integrative and disintegrative. Globalization, quite simply, is shorthand for economic, political, social and cultural “world system processes.” These processes - trade, conquest, migrations, religious diffusion - are evident in pre-modern “known worlds” and provided a background for western colonialism.  The Information Revolution was obviously based on the Roman alphabet, a writing system as well suited for the computer as it had been for the printing press. The Roman alphabet, which provided the syntax for world interchange: economic and political treaties, military alliances, literature, encyclopedias, religions - and computer operating systems. The Roman alphabet has been locked in as the standard writing system on a global scale; it furnishes an inter-civilizational or supra-cultural mode of communication. Chinese and Arabic writing systems represent enclosed spheres within a western-oriented (for now) world system. Both Arabic and Chinese writing systems are laying the basis for the formation of powerful, increasingly-autonomous blocs that rival the West.

"An universal auxiliary language is the most important on the world's agenda today"

If writing systems are a measure of balance or imbalance of world power, then “tripartite” composition is compelling. The world has reached the limit of westernization and is returning to a pre-1500 “balance of civilizations”. 

The near future may look like this:  A newly formed pan-Islamic, largely Arab, supranational superpower would add destabilizing ballast to any new global balance. Further, the potential Asian masses, forming a supranational superpower from China, Russia, Japan and India (making up a massive half the world's population), would also rival the Western cultural and economic brand of influence and globalization, and therefore complicate the “coming together” even more.

China, for example, is developing computer platforms and operating systems based entirely on the logic of ideograms, without programs that interface or mediate with English. Actually, China is developing an “Asian” operating system that combines features of Chinese, Japanese and Korean writing systems. Chinese ideograms tend to stimulate the visual and creative right-hemisphere of the brain, crucial for a more interactive and synergistic relationship between humans and computers. Alphabets and syllabaries, by contrast, fire the neurons of the analytical left-hemisphere. This has been observed by Robert Logan in The Alphabet Effect (1986), and in later publications by other researchers. It is of course too early to predict the implications of such scientific results, though a simplified Chinese writing system would appear to have global appeal in the virtual world. Harnessed to the world's fastest economy, Chinese-based computer technology has revolutionary potential.

Today's modern technological changes enable the Middle East and China to revitalize ancient traditions and identities. This runs counter to a common assumption: that western technology reproduces western culture and society - that modernization equals westernization. Despite modern technology stimulating worldwide consumerism, more basic social institutions and practices, such as marriage, family and religion, and more basic social identities, such as tribalism and nationalism, remain relatively unchanged.

 

"Evolutionary forces favor the expansion of Chinese and Arabic writing systems, not English, in cyberspace."

The propagation of Chinese and Arabic writing systems in the digital world makes sense from a long-term, evolutionary point of view. If the world system is in fact a complex adaptive system, then there would be self-regulatory mechanisms in place to inhibit monolithic or hegemonic forces, to prevent excessive homogeneity. Evolution, after all, insists upon periodic rounds of “variety-generation” and “innovation.” From this perspective, evolutionary forces favor the expansion of Chinese and Arabic writing systems in cyberspace.

Kenneth Keniston has made an interesting observation. He says: “I argue that the language in which computing takes place is a critical variable in determining who benefits, who loses, who gains, who is excluded - in short, how the Information Age impacts the peoples and cultures of the world”. Writing systems and permitting the imperial expansion of economic, political and cultural power.

The tripartite world is not something that benefits the discovery of unity and the elaboration of unity and consensus. The Bahá'í world may be busy with what they call core activities. But wake up! It is about time for linguists of Bahá'u'lláh to take shape now, to develop an auxiliary language, so brilliant and simple, that the IT world cannot dispense with it.

Stefan Back, the Bahá'í community of Umeå, Sweden

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen III

Zink

Zink är ett oumbärligt mineral. Det är viktig för immunförsvaret, för sårläkning, vid dåligt fungerande inre organ, vid diabetes, anemi, A-vitaminbrist, hudsår, problem förknippade med könskörtlarna, det är viktig för andningsorganen, lungorna, enzymbildning och många andra viktiga funktioner i kroppen. Diabetiker har en låg halt av zink i kroppen och zink är verksam vid lagringen och frigörandet av insulin. Många mediciner, till exempel p-piller kan sänka kroppens zinkhalt. Även vatten, som rinner genom kopparrör bidrar till låga zinkhalter, då koppar och zink motverkar varandra. Den som har en bra zinkspegel klara lunginflammation bättre.

Det som är järn för blodet är zink för nervsystemet. Sinnesorganen är beroende av spårämnet. Zinkbrist orsakar infektionskänslighet och fertilitetsstörningar. Har man kopparöverskott känner man sig för mer än andra. Vid koppar- och zinkobalans blir man paranoid.

Ett symtom på zinkbrist är dålig läkekött. Vita fläckar eller band på naglarna kan också hänföras till zinkbrist likaså nedsatt smaksinne. Havande och ammande kvinnor bör se till att de får tillräckligt med spårämnet. Zink är ett utmärkt medel mot finnar. Det kan bero på att zink stimulerar bildandet av prostaglandiner, som tillhör vävnadshormonerna.

1950 upptäckte man, att zinkbrist var vanligt i Egypten och Iran som visade sig som symtom på dvärgväxt, utebliven sexuell mognad, dålig hårväxt och förgrovad hud. För mycket fytinsyra försvårar zinkupptaget. De två ingår en olöslig förening. Småbarn, som inte får bröstmjölk, kan drabbas av en sjukdom som yttrar sig i hudsår och kronisk diarré. Sjukdomen är ärftlig men förbättras genom en konstant tillförsel av zink.

Zink finns i pepparrot, jäst, vetegroddar och vetekli, fullkornsprodukter, jordnötter, valnötter, solroskärnor, fisk och rött kött. Om man tar zinktillskott bör man inte ta mer än 100 mg/dag då det kan orsakar illamående, uppkastningar och diarré.

Foto: flickr. Von Gooh AB

Selen

Selen är ett grundämne i jorden. Det arbetar tillsammans med vitamin E. Svenska jordar är extremt fattiga på selen. De som lider av oral galvanism, muskelbesvär, reumatiska besvär och vissa former av cancer behöver selen. Spårämnet spelar en viktig roll vid fortplantningen, det förekommer i mannens spermier. Selen utgör en del av enzymsystemet, som kontrollerar produktionen av prostaglandiner. Dessa ämnen är i sin tur viktiga för många kroppsfunktioner som till exempel med cirkulationssystemet. Selen motverkar även tungmetallerna i kroppen, det stimulera bildning av mördarceller i immunsystemet. Selen tycks ha dramatisk effekt på både högt blodtryck och angina pectoris. Vid brist förtvinar bukspottskörteln, den kan inte bilda enzymer till omsättning av fett. Selenbehovet ökar vid större intag av fett. Kadmium binder selen, så att kroppen inte kan ta upp det, likaså kan kroppen inte ta upp oorganiskt selen, om det äts tillsammans med C-vitamin. Selen kan uppenbart skyddar mot cellförändringar men kan även försvaga immunförsvaret. Vid djurförsök har selen i en del fall hämmat tillväxt av cancerceller i en del fall har tillväxten av cancerceller ökat.

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen II 

Kisel 

Kisel är viktig tillsammans med kalk för att bland annat bygga upp bindväv, diskarna i kotpelaren, hår, hud, naglar, tänder, senor. Det finns även rikligt med kiselsyra i lungor, lymfknutor, tarmväggar, blodet, brosk, muskler, senor, hjärna, ögats linser och näthinna.

Kisel är ett nödvändigt spårämne då skelettutvecklingen kräver kisel. Ju mindre människan får av kalcium desto viktigare blir kisel för skelettet.

Kiselrika ekologiska växter är korn, hirs, havre, oupphettad honung, sallad, maskros, jordgubbar, gurka, solrosfrö, rödbetor, åkerfräken och pipdån. Spårämnet är bra mot luftföroreningar genom att det stimulerar fagocytbildningen och stärker därigenom den kroppsegna motståndskraften. (Fagocyter är celler inom immunförsvaret, som oskadliggör främmande ämnen och skadliga bakterier.) Brist orsakas av för mycket kött och för lite grönsaker. Blir man äldre, kan upptag av kisel försämras.

Foto: flickr. Dietmut, Åkerfräken

Funktion

Kisel har en främjande inverkan på tillväxt och utveckling. Det stärker bindväv, muskler, ben, brosk, tänder, hår, naglar, hud och slemhinnor. Det finns även i hjärnan och i lymfknutorna. Även i små mängder stärker det motståndskraften. Med stigande ålder minskar kiselkoncentrationen i thymus, artärer, hud, leder och bindväv. Parallellt med detta kan man se en tilltagande förkalkning samt förslappningar i de stora pulsådrorna. Tillsammans med koppar upprätthåller kisel bindvävens elasticitet.

Konsekvenser av kiselbrist
Brist kan medföra ben- och ledbesvär, diskbråck och ischias, nagelsjukdomar, hudbesvär, rynkor och slapp hud, håravfall, ökad mottaglighet för infektioner, bihåleinflammation och irritation av slemhinnor. Finska undersökningar har påvisat ett samband mellan frekvensen av hjärtinfarkter och en låg kiselhalt i dricksvattnet. Rekommenderad daglig dos är inte fastslagen, men dagsbehovet är sannolikt c:a 30 mg. Man har konstaterat att kiselbrist hos försöksdjur leder till försämrad tillväxt, missbildningar i skelett samt anemi.

Fluor
Fluor, som tillsätts till tandkrämer och dricksvatten, är ett enzymgift, natriumfluorid. Det förstör viktiga enzymer i munnen och är en avfallsprodukt efter aluminiumutvinning. "Fluor är ett av de giftigaste ämnen vi känner till. En 1/4 tesked är tillräckligt för att döda en människa, och det finns flera studier som visar skador som orsakats av fluor redan vid låga doser" enligt Sir Ivan Lawrence, Expressen 26/11 96.

Det hälsosamma fluoret, som kroppen behöver, är calciumfluorid och finns bland annat i råg och potatis.
   
Krom
Man har upptäckt, att krom har betydelse för diabetiker och vid hjärtsjukdomar. Det sänker även kolesterolhalten och kontrollerar upptagningen av fettsyror. Krom är även viktig för kontroll vid upptagning av socker till musklerna.

Krom finns i sirap, fullrörsocker, fruktsafter som apelsinsaft och grapefruktjuice samt i svamp, lönnsirap, honung, bryggerijäst och fullkornsprodukter.

Strontium
Strontium finns i mejerivaror och färska grönsaker. Det uppför sig ungefär som kalcium i kroppen, annars är funktionerna okända ännu.

Svavel
Alla proteiner innehåller en viss mängd svavel. Svavel ingår dessutom i B-vitaminerna tiamin och biotin. Svavel behövs för många funktioner i kroppen, men man vet inte på vad sätt och i vilka mängder. Svavel har rykte om sig att vara blodrenande och laxerande.

Tenn
Tenn behövs i kroppen, men mer vet man inte.

Vanadin
Vanadins betydelse har upptäckts på senare tid. Brist hos djur ger dålig tillväxt, nedsatt fortplantningsförmåga, extremt höga kolesterolhalter och för tidig död.
Största mängden vanadin finns i fullkorn och mindre mängder i mjölk och grönsaker.
 

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Spårämnen I

Många mineralämnen behövs endast i små mängder, de går under benämning spårämnen. De mäts i milligram, mikrogram eller ännu mindre enheter. Av många av de nämnda spårämnen vet man att de behövs men man vet inte varför. De har inte utforskats ännu. Man vet att avsaknad av koppar orsakar anemi och bensjukdomar. Mangan är erkänd som essentiell, oumbärlig för benstrukturen. Molybden och selen anses vara verksamma i enzymsystem.

Essentiella, alltså livsnödvändiga ämnen är: Järn, nickel, kisel, vanadin, zink, tenn, krom, kobolt, koppar, mangan, molybden, selen och fluor.

Icke essentiella ämnen är aluminium, barium, brom, beryllium, bor, ädelgaser cesium, guld, litium, platin, rubidium, strontium, silver, tellur och titan i kroppsvänliga, hälsosamma kemiska bindningar. Alla dessa ämnen skall självklart användas i den hälsosamma, naturliga formen. Se t.ex. fluor.

Till toxiska ämnen hör antimon, arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, tallium och radioaktiva element.

Järn
Största delen av kroppens järn finns bundet vid protein i hemoglobinet, det röda blodfärgämnet, som ombesörjer transporten av luftens syre från lungorna till alla kroppens delar. De röda blodkropparna, som får sitt färgämne från hemoglobinet, har en livslängd på cirka fyra månader och bryts sedan ner och nya byggs upp i benmärgen. På så vis förlorar kroppen en del järn, men de största förlusterna uppstår vid blödningar, som uppstår då och då, till exempel vid magsår eller genom menstruation.

Järn förekommer sparsamt i kosten och då oftast bundet till protein. Som regel tar vi tillvara endast 10 % av kostens järn. Bra järnkällor är baljväxter (järnet i sojabönan absorberas (tas upp) till 20 %, torkad frukt, gröna bladgrönsaker, spannmålsprodukter, vissa bär, nypon, nötter, mandlar, vetegroddar, gräslök, spenat, maskrosblad, sallad, pepparrot, hirs, bovete, råris, pistage-, hassel- och valnötter, kantareller och torkade dadlar. Det järn, som använts vid mjölberikning, är ett trevärt järn, vilket kroppen har svårt att tillgodogöra sig. Tvåvärt järn förekommer naturligt i växterna i en lättupptaglig form. Trevärt järn framställs på syntetisk bas och görs extra starka. Konsekvensen blir förstoppning. Även i fullkornsbröd kan järnet vara svåråtkomligt då det binds vid kliets fytinsyra. Men om degen får jäsa minst fem timmar har fytinsyran brutits ner och järnet är tillgängligt för kroppen. C-vitamin i olika former underlättar järnupptaget. Oorganiskt järn,  alltså trevärt järn stör mineral- och kalkomsättningen.

Foto:flickr. protophotogsl

Järnbrist orsakar anemi, vilken kan leda till allmän kraftlöshet, depressioner, yrsel, dåligt minne och andra uttryck av kroppssvaghet. Det finns kliniskt järnbrist hos växande skolbarn. Järnbrist är mycket vanligt bland yngre kvinnor, oftast till följd av bantning eller slarv. 10 % av menstruerande kvinnor förlorar mer än 2 mg järn per dag. Svart te har en kraftig hämmande effekt på järnupptaget. Detta anses bero på teets innehåll av tanniner, en garvsyra, som lätt upplöses i vatten.

Rekommenderad dagsdos järn är 10-18 mg/dag.

För att få dagsbehovet av järn bör man äta av dagens näringsfattiga produkter:
 5,1 kg lök eller 2,8 kg sallad eller 0,8 kg russin eller 1,8 kg tomater eller 4,9 kg bananer eller 11,2 kg mandariner.

Kobolt
Kobolt är en del av vitamin B 12-molekylen. Behovet ligger troligen på ett mikrogram per kg kroppsvikt per dag. Kobolt behövs för många olika kroppsfunktioner: produktionen av nya vävnader, röda blodkroppar, benmärg, för tillväxten, för nedbrytningen av födan och för att bibehålla ett friskt nervsystem.
Kobolt finns i kakao, bruna bönor, rågbröd, plommon och aprikoser.

Källa: dr. Margaretha Hellsten, Stockholm, personlig kommunikation
Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen
Fosfor

Fosfor är jämte kalcium huvudbeståndsdelen i hårdvävnaderna. Detta ämne finns i varje cell och det är viktigt för oerhört många ämnesomsättningsprocesser i kroppen. Fosfor behövs för njur- och nervfunktionerna, för framställning av hormoner och lecitin och för ämnesomsättningen i cellerna. Största delen av hjärnan består av fetter som kemiskt kombinerats med fosfor. Fosfor ingår i de nukleinsyror, som för den genetiska koden vidare. Fosforbrist torde inte förekomma då fosfor fins rikligt i våra vanliga födoämnen. Överskott av fosfor kan orsaka urkalkning av skelett och har visat sig bidra till uppkomst av parodontit, det vill säga tandlossning. Kalk - fosfor finns i kroppen i förhållandet 1-1.

Äter man för mycket kalk och för lite fosfor bildas det njurstenar. Äter man däremot för lite kalk och för mycket fosfor, (mer än 1500 mg/dag), mycket bröd, kött, konserver, coca-cola och läskedrycker, får man skador som benuppmjukning.

Fosfor finns i öljäst, vetegroddar, vallmofrö, linfrö, kakao, soja, baljväxter, ost, fullkornsprodukter och råris. Sädesprodukter, råris och soja, som innehåller relativt mycket fosfor, bör kompletteras med kalkrika produkter som surmjölkprodukter och grönsaker. Spädbarn och barn behöver relativt större mängder fosfor än vuxna.

Jod
Jod är viktig för sköldkörteln. Utan jod sväller sköldkörteln upp och man får struma med symtom som inte går tillbaka. Jod är nödvändigt för framställning av sköldkörtelhormonerna. Det förekommer naturligt i havssalt och alger. Höga halter av kobolt eller mangan eller en överkonsumtion av kål kan störa upptagningen av jod. Havande och ammande kvinnor får se till att de täcker sitt jodbehov. Om barnet inte får tillräckligt med jod kan det drabbas av fördröjd hjärnutveckling.

Foto: flickr.leolumix

Natrium och kalium
Natrium och kalium samarbetar i balans i kroppen. Rubbas denna balans kan man bland annat få problem med hjärtrytm då kalium/natrium påverkar nervernas och musklernas retbarhet och hjärtmuskelns sammandragning och avslappning. En onormal hög upplagring av natrium kan ske vid vissa typer av hjärt- och njurlidanden. Natrium förekommer inte i fritt tillstånd utan i förening med en mängd andra ämnen. Natrium och klor bildar koksalt.

Kaliumrika födoämnen är vegetabilier som grönsaker, frukt, bär, potatis, rotfrukter, vetekli, messmör, baljväxter, pepparrot, potatis, sallad, maskros, morötter, sädesprodukter, majs, bovete, pistagenötter, hasselnötter, valnötter, kantareller, champinjoner, Karl-Johansvamp, avocado, torkade dadlar, russin, bananer, meloner.

Vid användning av urindrivande medel förloras kalium. En brist är allvarligt, särskilt för de retningskänsliga vävnaderna nervsystemet och muskulaturen. Tidiga symtom vid brist är mentala störningar som bristande koncentrationsförmåga, irriterbarhet och apati. Grava bristtillstånd ger svårartade rubbningar i hjärtmuskelns funktion och bestående njurskador.

Kalium är det viktigaste ämnet i vattnet i våra celler och natrium i vattnet utanför cellerna. Dessa två mineraler håller genom sitt agerande den rätta balansen. Äter vi för mycket salt måste njurarna utsöndra mera natrium och då ökas även kaliumavsöndringen, även om kroppen inte har tillräckligt att avstå. Även mediciner mot förstoppning kan leda till att kroppen förlorar kalium. Den moderna kosten innehåller i regel för mycket natrium och för lite kalium. De första tecken på brist är muskeltrötthet, en känsla av förvirring och glömska. Dåliga reflexer, förstoppning, nervösa besvär och torr hud är andra symtom på kaliumbrist.

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen
Magnesium
Jämte Kalcium och fosfor tillhör magnesium till de viktigaste mineralerna.
Magnesium förekommer rikligast i ekologiskt odlade, oraffinerade sädesprodukter, baljväxter, sallad, växter med gröna blad och citroner, vetegroddar, tång, bryggerijäst, solrosfrö, pumpakärnor, havssalt, sesam- och linfrö, persilja, pepparrot, potatis, hirs, majs, råris, bovete, nötter, bananer, Emmentaler ost, mjölk och kakao. Hos frukterna är det dadlar, fikon och russin som visar högsta halten av magnesium och kalk.

Ungefär 80 % av magnesium går förlorat när säden bearbetas till fint vetemjöl. Mycket socker i kosten kräver mycket magnesium, likaså en proteinrik kost. Vattendrivande mediciner kräver också mycket magnesium. Mineralet är en nödvändig aktivator för ett flertal enzymsystem och ett rätt utnyttjande av vitaminer. Magnesium och kalk är de viktigaste mineralerna för hjärtats funktion. Se inlägget 8/11 -12

Magnesiets effekter
Magnesium ökar de vita blodkropparnas bakteriedödande förmåga. Det är jämte kalcium livsviktig för nervsystemets funktion. Magnesium verkar lugnande, löser kramper, mildrar skakningar och minskar trötthet vid nervösa spänningstillstånd. Det behövs även för hormonsystemet. Magnesium förebygger hjärtattacker. Det har troligen en grundläggande betydelse vid kolesterolomsättningen. Mineralet har god effekt på urinvägsbesvär med ursprung i prostata och det till och med vid total urinstopp. Tremor, (darrningar, ryckningar) hallucinationer, kramper och delirium tremens kan alla sättas i samband med det låga serummagnesiumvärdet. För att förebygga osteoporos, (benskörhet) bör man komplettera kalk och D-vitamin med magnesium. Vid brist på vitamin B6 stiger magnesiumbehovet.

Foto: flickr. Philliefan99

Brist

När magnesiumnivån ligger under normal i kroppsvätskor och nervsystem blir nerverna ur stånd att kontrollera musklernas rörelser, andningen och de mentala processerna. Oftast beror det på magnesiumbrist i födan eller på bristande förmåga av magnesiumresorbtion (resorbtion - upptag) i tarmkanalen.

Det upptäcktes, att magnesiumspegeln i cerebrospinalvätskan (hjärnvätska) hos epileptiker var lägre än normalt, likaså i blodet. En patient med kraftig epilepsi fick mindre anfall när han började tugga sin mat ordentlig. Magnesiets närvaro i cerebrospinalvätskan är nödvändig bland annat för att dämpa kroppshormonernas stimulerande effekt. Brist orsakar irritation och överaktivitet till kropp och själ.

Den första åtgärden vid behandling av magnesiumbrist hos barn är att stryka mejerimjölken från matsedeln enligt dr. Barnett. Calciferol, syntetisk D-vitamin, som tillsättes mjölken, binder magnesium. Förbudet gäller ej mjölk från ekologiska gårdar.

Magnesiets speciella uppgifter
Magnesium ingår i nukleinsyrorna, som är byggstenar i DNA och RNA, vilka kontrollerar reaktioner och egenskaper hos alla levande celler. Cellens mitokondrier (energifabriken) innehåller ett enzym, som bryter ner druvsocker under frigörande av energi. Magnesium aktiverar detta så väl som andra enzymer och har därför sin givna plats vid behandlingen av diabetes. Även cellens vätskehushållning och andning via mitokondrierna kräver medverkan av magnesium. Det är också nödvändigt för bindande av fosfaterna. Mineralet är nyckelelementet till kroppens alla vitala processer. Det stärker ben och tänder och förebygger kalkavlagringar på "fel" plats, gall-, njur- och tandsten. Det är magnesiumkomponenten, som gör tändernas emalj stark, alltså inte kalken enbart. Hög kalkhalt i födan ökar behovet av magnesium. Kalk – magnesium - fosfor bildar en triad i inbördes beroendeställning. Om ett av dem ökar utöver en viss gräns, kommer de övriga automatiskt att minska. De som har större tillgång till magnesium har större sinnesjämvikt och större kraft att bära motgångar.

Magnesium
År 1900 fick man i sig 1200 mg magnesium/dag, 1990 endast 200 mg. Benskörhet har tredubblats sedan 1950-talet. Kalktabletter urlakar skelettet, då de saknar magnesiumreceptorer. Magnesiumbrist fördröjer läkning av benbrott.

Källa: dr. Margaretha Hellsten, personlig kommunikation
Dr. Signe Danielsson, ur "Biologisk Medicin" nr. 1 1981, i huvudsak ett referat ur JI Rodales bok.

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen

Lika viktig som vitaminer är mineralämnen för vår kropp. De behövs i de livsviktiga grundprocesser, som pågår i varje cell. Vitaminer och mineraler arbetar alltid tillsammans som t.ex. kalk och D-vitamin, selen och E-vitamin, magnesium och vitamin B 6, järn och C-vitamin och så vidare. De har också var för sig speciella uppgifter att fylla.

Liksom vitaminbrist ger mineralbrist klart markerade symtom såsom vid rakitis, struma, felaktig blodkoagulation, anemi m.m. Symtom som i muskulaturens sammandragningsförmåga, försvagade, nervstyrda reaktioner och rubbningar i hjärtverksamheten anses tyda på undernäring i cellerna av samma typ som förekommer vid vitaminbrist.

Kalcium

Kalcium är ett av våra viktigaste mineraler. Det behövs framför allt för skelettet och tänderna och måste ständigt tillföras med födan. Riklig försörjning med D-vitamin eller solljus och magnesium hjälper kroppen att ta upp kalcium och lagra det i benvävnaden. Oxalsyran i födan minskar kalciumupptaget. Därför behövs extra  kalktillskott vid oxalsyra rika grönsaker som spenat, kakao, rödbetor, persilja, choklad och rabarber.

Förekomst

Kalcium finns i bönor, nässlor, nypon, kålrabbi, alla kålsorter med mörkgröna blad och i  deras skaft, gräslök, pepparrot, maskrosblad, i sädesprodukter ochi olika nötter, kantareller, torkade dadlar och russin. Vår denaturerade kost idag kräver extra doser av kalktillskott. Vårt kalkupptag kan vara så dåligt att 60-80% av kalkinnehållet i maten passerar rakt igenom kroppen och försvinner med avföringen.

Foto: flickr. Brennesselkraut

Behovet

Proteinrik kost kräver större doser kalk likaså sötsaker. Detsamma gäller för bikarbonat och fosfor. En av våra största kalktjuvar är kaffet, det stjäl dessutom B-vitaminer. När man äter för mycket syrabildande kost, behöver kroppen kalk. Bisköldkörteln tar då kalk ur skelettet, som fälls ut i blodet. Då är det stor risk för njur- och gallsten. Inom skolmedicin opererar man bort bisköldkörteln och tror sig har löst problemet. Inom biologisk medicin tillförs kalk i homeopatisk form för att på så sätt balansera kalkspegeln.

Pastöriserad mjölk förstör kalkupptaget. Sverige är det land där man dricker mest mjölk, men är också landet med flest benbrott. Påståendet att mjölk skall ge starka ben är alltså inte korrekt. Pastöriserad mjölk belastar kroppen istället.

Havande och ammande kvinnor och kvinnor i övergångsåldern och gamla har ett större behov av kalk då kalkupptaget även  styrs av vår hormonbalans. Minskar östrogenet i övergångsåldern, minskar också kroppens förmåga att omsätta kalk. Brist på motion ökar kroppens utsöndring av kalk. Ligger man till sängs en längre tid förlorar kroppen 200 mg per dag. Många människor, som återhämtar sig efter en sjukdom, operation eller infektion, behöver större mängder av många näringsämnen inklusive kalcium, för att snabbare tillfriskna.

Kalkens Betydelse

Kalk är även viktig för många organfunktioner. Brist kan bland annat framkalla kramp hos barn. Kalk kan verka nervlugnande och smärtstillande som t.ex. i samband med tandläkarbesök. Kalk behövs i ämnesomsättningsprocesserna, den hjälper till att bilda de olika enzymer som behövs i matspjälkningsprocessen. För att kroppen ska kunna bilda interferon behöver den kalk, C-vitamin och D-vitamin. Interferon är det viktigaste signalämnet som kroppen tillverka mot infektioner. Kalk har ytterligare en betydelse. De som har en bra kalknivå klarar strålskador, amalgamsaneringar, elallergi och alla sorters allergi bättre än de som har en dålig kalknivå.

Rekommenderad dagsdos av kalk är 600 mg. Förlust genom faeces 600 mg, genom urin 175 mg och genom huden 50 mg. Absorption (upptag) ur födan är 20-70%.

För att täcka kalkförlusten bör intaget ligga på 2350 mg/dag.

Urbefolkningar får i sig: 6000-8000 mg/dag   

 Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv” 

 Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”

Margaretha Hellsten, muntlig kommunikation

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. IV

Vattenlösliga vitaminer

C-vitamin – Askorbinsyra

Vitamin C finns i nypon, paprika, bladgrönsaker, (kål, persilja, nässla, broccoli), svarta vinbär, jordgubbar, hjortron, tomater, acerola körsbär, citrusfrukter m.m. Även potatis innehåller C-vitamin, fast halten är inte så hög, men av betydelse med hänsyn till vår konsumtion. Även modersmjölken är rik på C-vitamin.

Vitamin C är mycket känslig för värme och oxidation genom luftens syre. Förlusterna vid matlagning kan bli mycket stora då askorbinsyra är vattenlöslig.

Långvarig brist orsakade förr den dödliga sjukdomen skörbjugg.

Immunförsvaret

 C-vitamin behövs för immunförsvaret, som skydd mot infektionssjukdomar som virus- och bakterieinfektioner samt reumatiska sjukdomar, allergier, och till bekämpning av främmande gifter. Det behövs även för fysiska, stressorsakade påfrestningar (t.ex. brännskador, benfrakturer, skador av våld, bestrålning, mentala eller beteendesjukdomar, åldrande). Vitaminet har viktiga antistressegenskaper och hjälper till med kroppens järnupptag. Rökare behöver stora doser C-vitamin men i syntetisk form kan det orsaka njursten.

Foto: flickr. Pucela Project

Brist på C-vitamin

Vid brist på C-vitamin blir det sjukliga förändringar i tänder och tandkött. Människor, som lätt får blåmärken eller ofta lider av näsblod har så gott som säkert svaga kapillärer och behöver därför extra tillskott av vitamin C. Vitamin C krävs för att sköldkörteln skall hålla sig frisk och för att stärka de större blodkärlens väggar. Vid brist sviktar dessa och blir uttänjda vilket betyder början till åderbråck.

Brist på C-vitamin kan orsaka mentala symtom som depressioner och trötthet. Andra symtom är blödningar i ögonen, en torr känsla i munnen och oförmåga att gråta, svullnader i benen och anemi (blodbrist). Liggsår hos operationspatienter läkte snabbare med C- vitamintillskott.

C-vitamin kan påverka insulinets effektivitet. Acetylsalicylsyra ökar kroppens utsöndring av vitamin C. Även antibiotika (tetracykliner) sänker kroppens C-vitaminhalt. Modersmjölken hos rökande mödrar innehåller betydligt mindre C-vitamin än hos icke rökande mödrar.

När nitrat, som finns bl.a. i kött, omvandlas i kroppen till nitrosaminer blir de farliga och kan orsaka cancer i magsäcken, matstrupen och urinblåsan. C-vitamin äger ett bra skydd mot nitrosaminbildningen. Ju mer nitrat man får i sig, desto mera C-vitamin behöver man.

C-vitaminets speciella funktioner

I varje levande cell används C-vitamin vid livets fundamentala ämnesomsättningsprocesser. Vidare har det vissa speciella funktioner, som hänger samman med de vita blodkropparna vilka bekämpar infektioner och i framställning av collagen. Collagen är ett bindemedel. De triljoner celler, som tillsammans bildar vår kropp, hålls samman av denna vävnad. Blir den skadad, skadas också brosk, senor och blodkärl vilket gör att bakterier och virus kan orsaka infektioner. Vitamin C stärker också bakteriernas naturliga fiender, fagocyterna och antikropparna. De senare neutraliserar även allergener, som förorsakar allergier, och som tar sig in i blodet i form av pollen, damm, mjäll.

Vitamin C påverkar bildandet av frisk benvävnad och underlättar läkningen av benbrott. Vid C-vitaminbrist blir benvävnaden mjuk och porös eller skör och bryts lätt även vid små påfrestningar. Benbrott är då mycket svårläkta.

”I naturen förekommande vitaminer kan man inte överdosera. Denna nackdel finns endast hos syntetiska vitaminer, då de saknar naturens balanserande sekundära ämnen. Det syntetiska vitaminet är gentemot det naturliga vitaminet visserligen jämställda i den kemiska formeln men inte som helhetsverkan. Den biologiska balansen mellan vitaminerna och deras ballastämnen är ännu en av naturens hemligheter. Visserligen kan konstgjorda vitaminer ge en viss ersättning, men då de saknar den levande verksamheten hos naturen, saknar de även den reglerande kraften.” Syntetiska vitaminer saknar även livskraften.

Dr. Vogel "Die Natur als biologischer Wegweiser"
Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi” 

-->

Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. IV

Vattenlösliga vitaminer 

B-vitaminer.

 De bästa B-vitaminkällor är obehandlad, ekologisk fullkornsäd, råris och näringsjäst.

B-vitaminfamiljen är ämnesomsättningens och nervsystemets vitaminer framför allt. De behövs för förbränningen i kroppen och är viktiga för ögonen. Utsätts vi för stress, psykiska påfrestningar eller liknande förbrukar vår kropp extra mycket B-vitaminer. Då gäller det att fylla på förrådet igen. Det kan ta från sex månader upp till två år och mer innan vitaminbrist visar sig. Trots att kroppen behöver ytterst små mängder, så berörs varje cell i kroppen. Det är tarmepitelet och blodbilden, som påverkas och ger en felaktig bild.

Brist på B-vitaminer orsakar matsmältningsbesvär och alla sjukdomar som är relaterade till nervsystemet som brist på koncentrationsförmåga, autism, sömnlöshet, hyperaktivitet, ADHD. Även håravfall orsakas av B-vitaminbrist och sprickor i mungiporna. I Tyskland får diabetiker B-vitaminer av läkarna.

Till B-vitaminernas största fiende hör alkohol. Den ökar behovet av vitaminer och förhindrar upptaget ur maten, likaså p-piller. Vid de senare märks psykiska förändringar som koncentrations- och minnessvårigheter. Genom att ge ett enskilt B-vitamin i stora doser motverkas upptaget av de andra B-vitaminerna. Bra källor är näringsjäst, obehandlade, ekologiska sädesprodukter och råris. Någon enskild B-vitamin förekommer i bönor, ärter, nötter, mjölk, mesost, grönsaker, bananer, potatis och mjölksyrade produkter. B-vitaminfamiljen består av följande 14 vitaminer:

B1 – Tiamin, B2 – Riboflavin, B3 –Niacin, B6 – Pyrodoxin, B12 – Cyanocobalamin, Biotin, Kolin, Folsyra, Inositol, PABA – Para-Aminobensoesyra, B5 – Pantotensyra, B13 – Orotinsyra, Pangaminsyra, B17 – Laetril

Foto: flickr. Biblioteca BCBL

-->

Vitamin B1 – Tiamin, Vitamin B2 – Riboflavin, Vitamin B3 - Niacin (Nikotinsyra och nikotinamid) har ungefär samma indikationer som jag nämnde ovan.

Vitamin B6, Pyrodoxin är viktig vid graviditetsillamåendet. Brist hos spädbarn, som får värmesteriliserade mjölkprodukter fattiga på vitamin B6, kan få svåra konvulsioner. Brist under längre tid kan bland annat orsaka tandkaries. Det är mycket värmekänsligt. Protein i kosten behöver B6. Det kallas även anti-allergivitamin.
Vitamin B12, Cyanocobalamin
 B12 finns i vegetabiliska födoämnen endast i mjölksyrade produkter. B12 är absolut nödvändigt för cellernas normala funktioner men det är i synnerhet benmärgen, nervsystemet och mag- tarmkanalen, som är mest beroende. Vitamin B12 har använts bl.a. vid reumatiska lidanden, muskelförtvining, migrän och bältros. Äldre med mentala rubbningar har svarat positivt på B12, likaså yngre med mentala besvär. 

Vitamin B5, Pantotensyra

Pantotensyra och pyrodoxin är absolut nödvändiga för kroppens skyddsmekanismer mot infektioner. Pantotensyra är dessutom viktig som skyddande medel mot stress och vid astma. Det finns även i bidrottninggelé.
Biotin
Medicinsk forskning har funnit att det kan finnas samband mellan biotinbrist och spädbarnsdödlighet. Biotinmängden i levern hos spädbarn, som plötsligt dött, har varit ovanligt låg. Samtidigt vet man, att barnen varit utsatta för ett sjukdomstillstånd, som kan ha satt hela organismen under stress.
Kolin är bland annat viktig för kroppens framställning av sköldkörtelhormoner.
Folsyra 

Enligt senaste forskningsrönen  spelar brist på folsyra en avgörande roll vid störningar under graviditeten. Missfall och andra komplikationer är vanligare hos de kvinnor, som har brist på folsyra. Folsyrans huvuduppgift består i regleringen av proteinämnesomsättningen i centrala områden. Man tillmäter vitaminet stor betydelse vid celltillväxt och cellförnyelse. Detta förklarar varför gravida behöver mera folsyra. För embryons utveckling, förstoring av livmodern, uppbyggnad av moderkakan och ökningen av blodvolymen krävs det stora mängder "byggmaterial", som måste bearbetas med hjälp av folsyra. Enligt undersökningar äter gravida endast 1/3 del av den nödvändiga folsyran. För lång brist på folsyra kan leda till missbildningar. De första 20-25 dagar är viktigast, då celldelningar är störst, eftersom det läggs grunden för nervsystemet och de andra organen.

B-vitaminfamiljen samarbetar med vitamin C som jag berättar om i nästa inlägg den 23/5

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Dr. Vogel, Gesundheitsnachrichten, april 1993

Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. IV

Fettlösliga vitaminer

Det finns två grupper av vitaminer, de fettlösliga och de vattenlösliga. Fettlösliga vitaminer kan kroppen lagra men inte de vattenlösliga, dem måste man tillföra varje dag. De flesta vitaminer påverkas och försämras i samband med tillagning av mat och är känsliga för luft, ljus och upphettning.

 A, D, E och K är fettlösliga Vitaminer. 

Vitamin A 

Vitamin A är egentligen en ren animalisk produkt men det finns många vegetabilier, som är goda vitamin A-källor. De innehåller så kallade provitaminer, till exempel betakaroten, ett förvitamin, som omvandlas i kroppen till A-vitamin. Morötter är en av våra finaste källor för A-vitamin. Det bästa möjliga får vi ut av dem genom att tugga dem mycket noga och tillsätta lite fett. Man kan också koka dem lätt. Vidare finns betakaroten i aprikoser, paprika, smör, mjölk, nypon, tomater, grönkål, nässlor, spenat, persilja och sallad.

Genom brist på vitamin A får man sämre syn, särskilt på natten. Större brister leder till svullna och inflammerade ögon där till slut hornhinnan förstörs. Även slemhinnorna på olika ställen i kroppen torkar ut och man blir lättare mottaglig för infektioner. Även torr hud och hudutslag, sterilitet och minskad tillväxt orsakas av A-vitaminbrist, som även kan leda till blindhet.

Moderna belysningsförhållanden inomhus, särskilt stark kontorsbelysning och mycket TV-tittande tömmer snart kroppens A-vitaminförråd. Ju större kemiska påfrestningar (luftföroreningar, rökning, konstgjorda tillsatser i näringsfattiga "färdiga" rätter) desto mer A-vitamin i naturlig form behövs det. Även äldre människor med trög matsmältning behöver större doser.

Sjukdomar, som angriper lever, njurar och matsmältningsapparaten, går hårt åt kroppens förråd av A-vitamin. Detsamma gäller åkommor på andningsorganen.

Stenar i urinblåsan och njurarna bildas vanligen av brist på vitamin A. A-vitaminets uppgifter är att bygga upp och bibehålla en kraftig benstruktur och hållfast tandemalj och för en normal produktion av röda och vita blodkroppar. Vitamin A arbetar bättre tillsammans med E-vitamin och zink.

Foto: flickr. forslundagymnasiet

Vitamin D
Vitamin D får man  genom solbestrålning. Det finns ett provitamin i huden, som omvandlas till vitamin D genom solbestrålning. Genom smogförhållandena i industrialiserade länder reduceras dock starkt de D-vitaminproducerande solstrålarna.

D-vitaminet är annars en ren animalisk produkt, som förekommer riklig i fisklever. Utan vitamin D kan kroppen inte tillgodogöra sig kalk och fosfor. Stor brist innebär rakitis eller engelska sjukan och indirekt osteoporos (benskörhet). D-vitaminet fungerar bäst tillsammans med en kombination av lättupptagligt kalk och magnesium.

Foto: flickr. selenajupiter

Vitamin E
De bästa källorna är solrosfrön och vegetabiliska, kallpressad solrosolja och  särskilt vetegroddsolja samt oraffinerade sädesprodukter och groddar.

Vitamin E fungerar som antioxidationsmedel, det skyddar mot härskning av de fleromättade fettsyrorna vi äter. Det har blivit känt som antisterilitetsvitamin, behövs  vid cirkulationssjukdomar då det transporterar syre i blodet, vid rökning, fönstertittarsjuka, högt blodtryck, ålderskrämpor samt hudsjukdomar. E-vitamin är också viktig för att bilda vävnadshormoner. Det är även bra för att bygga upp hjärnan. Brist medför ökad tendens till sönderdelning av de röda blodkropparna.

Foto: flickr. annkarlstedt

Vitamin K
Vitamin K är koaguleringsvitaminet. Utan vitamin K skulle vi förblöda om vi gjorde oss illa. Det finns vitamin K1 och K2. K1 finns huvudsakligen i gröna blad såsom spenat, grönkål, broccoli, vitkål. K2 bildas genom bakterier i tarmen. Den förmågan finns inte hos nyfödda barn.

Foto: flickr. ETH Nyheter

Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”

Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”

Vattenlösliga vitaminer tar jag upp i nästa inlägg den 9/5

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. III

Kolhydrater del IV 

Fortsättning från 28/3

Råris
Råris är en förnäm näringskälla för mineraler och framför allt B-vitaminer. Men även på råriset skalade man bort den näringsrika silverhinnan och lämnade kvar den stärkelserika men näringsfattiga kärnan som endast fyller magen men inte ger någon mättnadskänsla.

Låt oss titta lite närmare på riset. Annelies Schöneck skriver i sin bok "Säd i daglig Kost" om råris:
"Endast en bråkdel av risskördarna kommer i handeln som råris. Det allra vanligaste är att man slipar bort de skikt av riskornet, som innehåller mineraler, fetter och vitaminer. Kvar är då mjölkärnan, som består av stärkelse och protein, med enbart rester av silverhinnan och aleuronskiktet. Proteininnehållet minskar bara obetydligt genom poleringen. Proteinet är inte - som i våra inhemska sädesslag - enbart koncentrerat till randskikten i riskornet utan finns fördelat i hela kornet. Annorlunda är det med vitaminerna. Halterna av B1-vitaminet sjunker från 0,4 mg per 100 g i opolerat ris till 0,09 mg i polerat.
 
Vid ensidig risnäring uppstår bristsjukdomen beri-beri. På grund av att organismen inte kan bearbeta isolerade kolhydrater om den inte också får B-vitaminer, framför allt B1-vitamin, sker det ett slags förgiftning i kroppen med svåra ämnesomsättningsrubbningar till följd.

Beriberi-sjukdomen, som kallats Österlandets gissel, och som beror på en inflammation i nerverna och muskulaturen, är sedan gammalt känd särskilt bland de ostasiatiska folken. Mot slutet av 1800-talet fick emellertid sjukdomen en enorm spridning, då den moderna kvarntekniken vann insteg där. Helkornsriset ersattes så småningom med det polerade riset, från vilket grodden och det silverglänsande ytskiktet avlägsnats.

Foto: flickr. joergreschke 

Risfält

Hur man upptäckte B-vitaminerna, gick till på följande sätt: år 1886 sändes en holländsk regeringskommission till Nederländska Indien för att ta reda på orsaken till den enorma utbredning beriberi-sjukdomen fått där. Christiaan Eijkman, en holländsk läkare, tillhörde denna kommission. När han av en tillfällighet kom att fästa sig vid att hönsen i den hönsgård, som tillhörde det militärsjukhus där Eijkman arbetade, förekom sjukdomssymtom som liknande beriberi-sjukdomens. Han fann då att hönsen utfodrades med polerat kokt ris från sjukhusets kök. Efter en tid kom en ny kock till sjukhuset. Denne vägrade att lämna ut riset från köket till hönsgården. Då tvingades man köpa in oskalat ris till hönsfoder. Efter denna förändring av hönsens utfodring försvann beriberi-sjukdomen mycket snabbt bland hönsen.

Råriset i kosten.
I kroppen påskyndar riset utsöndringen av vätska och avlastar därmed olika organ i deras funktioner. Riset har en hög halt av kalium, som tillsammans med kalcium, magnesium, olika mineraler och spårelement kan bidra till att kroppens vätskebalans regleras. Därmed avlastas hjärtat i sin verksamhet och njurarnas funktioner understöds. På grund av sin lättsmälthet och sina uppbyggande krafter är riset särskilt lämpligt för äldre människor. Risdiet är ett beprövat hjälpmedel vid högt blodtryck, svaga njurar och vattenansamling i kroppsvävnaderna. Även den som vill gå ner i vikt, kan använda sig av ris och lägga in en risdag i veckan.

Under vårt liv förbrukar var och en av oss nittio ton föda. Det skulle vara intressant att veta, hur mycket av de nittio ton som består av tomma kalorier och kroppsbelastande ämnen och hur mycket av det, som kroppen verkligen kan använda sig av.

Henning Karström "Rätt kost - grunden för god hälsa"
Annelies Schöneck "Säd i daglig kost".