Syra-Basbalans IV

Fortsättning från 10/10 -13

Hur försvarar sig vår kropp mot översyrning?

För att neutraliserar kroppsvätskorna använder vår organism huvudsakligen basiska mineralämnen, som den tar ur våra vävnadsdepåer. Om man tar med i beräkning att mineralsalterna finns i organisk vävnad som blod, cellvätskor och i benstommen, är det självklart att den konstanta och massiva översyrningen allteftersom leder till organismens avmineralisering. Det blir en plundring av kroppens basiska mineralsaltreserver.

Ofta förekommande mineraler i organism är sura mineraler som svavel, fosfor, klor, fluor, jod och kisel. Till basiska mineraler hör natrium, kalcium, kalium, magnesium, koppar, järn och mangan.

Lika viktig som kosten är det att sköta den övriga hälsan. Med "hälsovård" menas alla åtgärder som förhindrar att man tillför kroppen giftiga ämnen. Dessa ämnen kan vara syntetiska men de kan även uppstå genom psykiska påfrestningar. Tobak, läkemedel, alkoholmissbruk, stress, sömnbrist och överansträngning har negativa konsekvenser på vår hälsa, de påverkar även syra-basbalansen negativt.

Kroppslig aktivitet och syre.

Översyrning kan även uppstå genom för lite syre i cellerna så att syrorna inte längre kan förbrännas. På grund av vårt inaktiva levnadssätt "luftas" vår kroppsvävnad för lite. Je mer vi rör på oss desto mer syre får våra kroppsceller till sitt förfogande, och desto bättre kan de förbränna överskottsyrorna. Med andra ord att röra på sig lite extra är bara till fördel.

Svettning.

De i vävnaden lagrade slaggprodukterna söndras även ut genom svettningar eftersom svetten innehåller många överskottsyror. För den som tål är bastu ett bra sätt att göra sig av med slaggprodukter.

Foto: flickr. Nate Oxenfeld

Mycket vätska.

Njurarnas verksamhet kan bäst understödjas genom riklig vätska (minst 2 liter vatten eller örtte dagligen). Med större mängd urin söndras även ut större mängd syre. Även den psykiska balansen är viktig som man uppnår genom ett balanserat levnadssätt.

Enzymernas betydelse

Vitaminer, mineraler och spårämnen är livsnödvändiga, de finns i ämnesomsättningsprocessen för att bilda enzymer. Varje ämne behöver sitt eget enzym för att kunna omvandlas. Varje enzym är uppbyggt på ett annorlunda sätt. Enzymer kan inte lagras, de bildas endast vid behov. Utan enzymer kan det inte ske någon som helst process i kroppen, inte ens andningen. Brist på vitaminer, mineraler och spårämnen stör ämnesomsättningsfunktionerna eller gör dem omöjliga, ävenså nedbrytning av fett, protein och kolhydrater. Det bildas syre och/eller ämnesomsättningsmellanprodukter som kroppen lagrar i vävnaden tills den kan bryta ner dem. Så har vi översyrningen och slaggämnen. Kroppen kan inte bryta ner slaggämnen så länge den inte får vitalämnen. Gikt, gallsten, gasbildning, celluliter osv. kan bli resultat av sådana ämnesomsättningsstörningar. Dessutom äter vi för mycket ohälsosam kost som är medskyldig till en övermåttlig syreproduktion.

Mikroorganismer

I vår kropp finns det mikroorganismer och bakterier, både livsviktiga och skadliga. Dessa är beroende av syra-bashalten i sin miljö. Ändras denna miljö dör de livsviktiga organismer och de skadliga tar över. Ta som exempel magsårsbakterien helicobacter pylori. Den finns redan i kroppen i magens sura miljö där pH-värdet ligger omkring två. Genom stress, dålig tuggat mat, kemikalier och mediciner m.m. förändras magsäckens miljö, och nu trivs magsårsbakterien.  Med basbildande kost och genom ordentligt tuggning blir maten i munnen basisk genom enzymet amylas och balanserar därför miljön i magen. Mjölksyrebakterien i saliven skyddar därför mot magsårsbakterien.

Dr. sc.  Nat. ETH Guido P. Jutz, Dr. med Jean-Jacques Weidman, ”Der Säure-Basen-Haushalt: Ein empfindliches Gleichgewicht”

Fortsättning följer 7/11 -13

Syra-Basbalans III

Fortsättning från 26/9 -13

För att åskådliggöra kroppens arbete får vi ta havet som exempel. En liten mängd skadliga ämnen man släpper ut i havet kan förstöra faunan och floran i en vattenvolym som är avsevärt större än mängden av skadeämnen man släppte ut i vattnet. Denna erfarenhet kan man överföra till den mänskliga organism.

Cellens arbete.
I varje cell, kroppens minsta enhet, finns vatten och kemiska substanser av olika ursprung. Hit hör mineraler och spårelement. Cellvätskan kallas cytoplasma. Varje cell omges i sin tur av en annan vätska, lymfan, så att ämnesutbyte från cell till cell garanteras. Cellen behöver för sitt arbete alla näringsämnen. Nedbrytning, uppbyggnad och omvandling av ämnen sker inne i cellen. Arbetar cellen bra, skickas slaggprodukterna ut ur cellen. De utsöndras sedan via lungan, huden, njure eller tarmen via levern så att det inte blir en ansamling i kroppen. I en frisk kropp fungerar denna process men försämras markant med dagens civilisationskost. Det blir stora ansamlingar av skadliga ämnen. Ett exempel är gallsten och gikt när urinsyran är för hög i blodet. Även syra-basbalansen spelar en stor roll i kroppen. PH-värdet i blodet måste hållas mycket konstant. Det ligger i genomsnitt på 7,4. Värden under 7,37 betecknar man som acidos, värden över 7,43 som alkalos. Båda tillstånd är livshotande och måste balanseras av organism omedelbart. Det är  då vävnaden som är översyrad.

Foto: flickr. cnicholsonpath 
 bindväv

PH-värdet i njurarna.
PH-värdet i olika kroppsvätskor kan vara mycket olika. Jämte blodets och cellvätskornas pH-värde har urinens pH-värde stor betydelse. Alla ämnen, både skade- och slaggprodukter transporteras via blodet respektive kroppsvätskor förr eller senare till njurarna. Överskottsyror söndras också ut genom njurarna eller lagras i bindväven. Genom urinens syrehalt får man reda på syrehalten hos hela organism. Normalvärdet ligger på 6,2-6,8. Men värdet kan variera under dagen varför man bör göra upprepade mätningar för att få mera exakta uppgifter om organismens syregrad. Framförallt är morgonurinen sur. Det är bra så länge värdena ligger mellan 6-7 pH. Det visar att syrorna, som uppkommer under natten genom ämnesomsättningsprocessen, utsöndras. (PH-värdet i urinen kan mätas med lackmuspapper man kan köpa på apoteket).

Mekanismer för pH-värdets reglering.
När maten i kroppen med hjälp av enzymer bryts ner uppstår syror. Den enda syran som förekommer fritt i kroppen är saltsyran i magsäcken. Vid nedbrytningen av maten skulle det kunna bildas svavelsyre av svavel, salpetersyra av kväve och fosforsyra av fosfor. Detta skulle vara katastrofalt för kroppen. För att skydda sig för dessa syror använder kroppen sig av ett kemiskt trick. Varje syra kopplas till en bas och så bildas det ett neutralt salt. Kväve omvandlas istället för till den aggressiva salpetersyran till harmlös urinsyra, fosfor till fosfat och klor till klorid. Som vi vet är syror och baser motspelare till varandra och de kan neutraliserar varandra. Neutraliseringssystemet kallas också för buffertsystem.

Då näringsämnen och verksamma ämnen transporteras via blod- och kroppsvätskor är båda transportsystem utrustade med detta buffertsystem för att hålla pH-värdet konstant. Det betyder att endast en viss mängd kan skickas med. Är mängden större måste det omgående mobiliseras baser för att balansera ut pH-värdet respektive hålla konstant.

Dr. sc.  Nat. ETH Guido P. Jutz, Dr. med Jean-Jacques Weidman, ”Der Säure-Basen-Haushalt: Ein empfindliches Gleichgewicht”

Fortsättning följer 24/10 -13