Spårämnen IV
Koppar
Brist på koppar hindrar nybildning av röda blodkroppar. Järnomsättningen i kroppen beror på spårämnet. Koppar behövs även för de enzym, som är nödvändiga för skelettets tillväxt. Koppar ingår också i kroppens produktion av RNA (ribonukleinsyra), de proteiner, som utgör kärnsubstansen i varje kroppscell. RNA är bärare för våra gener.
Brist orsakar allmän svaghet, andningsbesvär, grått hår, förlorad smaksinne, låg fertilitet, hjärtbesvär, matsmältningsbesvär, blodbrist, nedsatt motståndskraft mot infektioner och vissa blodomloppsbesvär. Allvarligare symtom medför dålig tillväxt, anemi, ödem, nervös irritabilitet. Koppartillskott är viktig vid behandling av giktsmärtor. De personer kan även lätt bryta armar och ben.
Brist uppstår hos nyfödda barn, som föds för tidigt, har undervikt eller om de får för tidigt komjölk och välling. I första fallet hinner inte kroppen bygga upp ett tillräckligt kopparförråd, i det senare fallet beror det på att varken mjölk eller mjölkprodukter innehåller tillräckligt med koppar, dessutom innehåller komjölk relativt mycket zink, som hindrar kopparabsorbtionen (absorption - upptag) i barnens kropp. Kopparbrist orsakar hjärnskador och attacker som liknar slaganfall.
Många med kronisk ledgångsreumatism har högre halt av koppar i blodet än normalt. Egendomligt nog kan detta bero på kopparbrist eller på att man inte behåller den koppar man behöver, i vävnaderna. Blodets halt av koppar kommer från vävnaderna.
Kvinnor som äter p-piller, har ofta lägre halt av koppar i blodet än normalt. Det finns en rad mediciner, som sänker kopparhalten. Kroppens upptag av koppar kan störas av zink, kadmium, fluor och molybden om dessa finns i större mängder jämfört med kopparmängden.
Koppar förekommer rikligt i jäst, vetegroddar, kakao, curry och måttlig i fullkornsbröd, fullkornsflingor och liknande, svamp, persilja, bönor, kemiskt obehandlad sirap. Små mängder finns i nötter, vissa grönsaker och grädde.
Brist på koppar hindrar nybildning av röda blodkroppar. Järnomsättningen i kroppen beror på spårämnet. Koppar behövs även för de enzym, som är nödvändiga för skelettets tillväxt. Koppar ingår också i kroppens produktion av RNA (ribonukleinsyra), de proteiner, som utgör kärnsubstansen i varje kroppscell. RNA är bärare för våra gener.
Brist orsakar allmän svaghet, andningsbesvär, grått hår, förlorad smaksinne, låg fertilitet, hjärtbesvär, matsmältningsbesvär, blodbrist, nedsatt motståndskraft mot infektioner och vissa blodomloppsbesvär. Allvarligare symtom medför dålig tillväxt, anemi, ödem, nervös irritabilitet. Koppartillskott är viktig vid behandling av giktsmärtor. De personer kan även lätt bryta armar och ben.
Brist uppstår hos nyfödda barn, som föds för tidigt, har undervikt eller om de får för tidigt komjölk och välling. I första fallet hinner inte kroppen bygga upp ett tillräckligt kopparförråd, i det senare fallet beror det på att varken mjölk eller mjölkprodukter innehåller tillräckligt med koppar, dessutom innehåller komjölk relativt mycket zink, som hindrar kopparabsorbtionen (absorption - upptag) i barnens kropp. Kopparbrist orsakar hjärnskador och attacker som liknar slaganfall.
Många med kronisk ledgångsreumatism har högre halt av koppar i blodet än normalt. Egendomligt nog kan detta bero på kopparbrist eller på att man inte behåller den koppar man behöver, i vävnaderna. Blodets halt av koppar kommer från vävnaderna.
Kvinnor som äter p-piller, har ofta lägre halt av koppar i blodet än normalt. Det finns en rad mediciner, som sänker kopparhalten. Kroppens upptag av koppar kan störas av zink, kadmium, fluor och molybden om dessa finns i större mängder jämfört med kopparmängden.
Koppar förekommer rikligt i jäst, vetegroddar, kakao, curry och måttlig i fullkornsbröd, fullkornsflingor och liknande, svamp, persilja, bönor, kemiskt obehandlad sirap. Små mängder finns i nötter, vissa grönsaker och grädde.
Foto: flickr. Lixpix, Kakaobönor |
Mangan är i stort sätt outforskat ännu. Man tror att mangan är ett viktigt ämne bland annat för att bygga upp fostrets kropp under havandeskapet och för att överhuvud taget genomföra ett normalt havandeskap. Mangan bidrar till att skapa ett friskt nervsystem och hjälper till att bygga upp nukleinsyrorna. Det är delaktig i bildandet av två enzymer.
Schizofrena patienter har ofta mycket höga halter av koppar i kroppen, mangan kan bidra till att öka utsöndringen av kroppens kopparhalt. Det finns antydningar, att manganhalten hos diabetiker är ungefär hälften av det normala. Mangan är viktig för tillväxt, fertilitet och benstommens utveckling och underhåll av normalt blodsocker. Det fungerar i olika enzymsystem. Det finns ett samband mellan mangan och upprätthållandet av normala blodsockervärden. Mangan förekommer i te, nötter, vissa kryddor, fullkorn och bladgrönsaker.
Molybden
Man vet endast, att molybden ingår i flera enzymsystem. Brist på molybden kan möjligen påverka kroppens järnbalans. Samma enzymsystem hjälper till att bryta ner vissa proteiner till urinsyra. En alltför hög produktion av urinsyra kan leda till gikt, bildning av njursten, som blockerar uringångarna och ökad risk för hjärtsjukdom.
Sura eller sankmarker innehåller ofta låga halter av molybden. Skördar från sådana områden är således molybdenfattiga. Höga kopparhalter motverkar molybdenets effekter. Barn från områden med höga molybdenhalter har rapporterats ha färre hål i tänderna än barn från områden med låga halter.
Nickel
Nickel förekommer i kroppsvävnaderna. Mer vet man heller inte om detta spårämne.
Detta är den sista artikel, som handlar om näringsämnen.
Åter har ’Abdu´l-Bahás ord om hälsa bekräftat hur viktig det är med alla näringsämnen i balans och att avsaknad av ett ämne orsakar sjukdom.
Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”
Nickel
Nickel förekommer i kroppsvävnaderna. Mer vet man heller inte om detta spårämne.
Detta är den sista artikel, som handlar om näringsämnen.
Åter har ’Abdu´l-Bahás ord om hälsa bekräftat hur viktig det är med alla näringsämnen i balans och att avsaknad av ett ämne orsakar sjukdom.
Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv”