Syra-Basbalans V

Fortsättning från 7/11 -13

Vad ska man vara observant på vid mineralsaltblandningar?
Många mineralsaltblandningar är enkla blandningar av billiga salter som skadar mer än de gör nytta. De tillför kroppen mineraler som gör urinen basisk men belastar ämnesomsättningen. Basiska mineralämnen kan endast uppfylla sina uppgifter att neutralisera syrorna, om de lätt kan tas upp av kroppen. I vilken form dessa mineraler ges har därför stor betydelse för effekten.

Mineralämnessammansättningen ska vara i form av mjölksyrade (laktat) eller citronsyrade (citrat) salter. Detta är inga artfrämmande ämnen utan kroppsegna substanser, som även förekommer i ämnesomsättningen. Ett exempel på en bra mineralsaltblandning är Basica. Det är bundet till fruktsyror och därför mycket lätt upptaglig.

Även ostvassla är en mjölksyrad produkt. Den befrämjar gifters och slaggprodukters avlägsnande och understödjer njurarnas arbete. Dessutom har den natriumfattiga ostvasslan basbildande och syrereducerande egenskaper. Mjölksockret tjänar som näring för de viktiga tarmbakterierna.

Följande ämnen är icke önskad:
Natriumbicarbonat, carbonater och  kolhydrater som bärare.

Blandningsförhållandet av basiska mineralsalter.
Mängden av varje mineralsalt i kroppen är noga definierad och beroende av förekomsten av andra mineralsalter. Intar man stora mängder av en viss mineral kan kroppen inte ta upp det. Förekomsten av för mycket eller för lite av andra mineraler kan hämma upptaget. Man bör vara mycket noga med det rätta blandningsförhållande av mineralsalterna.

Vid störd ämnesomsättning.
Alla människor reagerar lika på syra- och basbildande livsmedel, men vid de sura livsmedel finns det skillnader. Är ämnesomsättningen intakt, oxideras syrorna, omvandlas till baser och levererar vitaminer och mineralämnen. Det är annorlunda vid en störd ämnesomsättning. I ett sådant fall har sur mat ingen basbildande effekt, då syrorna, t.ex. hos frukter, inte oxideras och därför frigörs inte de basiska mineralämnen i frukterna. De stannar som syror i organismen, och för att bibehålla det normala pH-värdet måste mineralreserverna i vävnaden mobiliseras. Så kan det alltså hända, om man mäter pH-värdet i urinen, att det tycks vara i sin ordning, men vederbörande lider fortfarande av översyrning.

Foto: flickr. tagesstern, 

vinäger

Vinäger
Som avslutning på syra-basbalansen-artiklarna kommer här två exempel ur vardagen. Vinäger bildas genom jäsning av vin eller någon annan produkt genom ett speciellt enzym. Därvid bildas syre. På grund av sitt syreinnehåll kan man ta bort kalkavlagringar på vattenkranar. Man kan även göra följande experiment: Lägger man ett ben i vinäger löses kalken, huvudbeståndsdelen av benet, ut. Efter en till två timmar är benet poröst. Vinägerns effekt beror på dess syrehalt. Syret orsakar upplösningen av kalken. Något liknande händer i kroppen.

Foto: flickr. Atomeyes

Tvål

De avfettande egenskaperna hos tvålen beror på dess bashalt. Men på huden förstör basen den naturliga syremanteln. Huden är inte tillräckligt skyddat längre. Det kan bildas infektioner genom bakterier.


Alfred Vogel ”Den lille Doktorn”

Syra-Basbalans V

Fortsättning från 24/10 -13

Konsekvenser av organismens översyrning.
Njurarna är ett högt specialiserat filter, som utsöndrar allt som är skadligt och inte behövs längre. Produkten är urinen, en koncentrerad saltlösning, som även består av urinämnen, urinsyra, sulfater, fosfater, karbonater och många andra slaggämnen.

Utöver andra problem som sveda vid vattenkastning, eksem, sura svettningar, benstommens urkalkning, ledbesvär, muskelkramper, tandproblem och reumatism urlakas även diskarna och förlorar sin elasticitet. Kotorna förskjuts och trycker på känsliga nerver.

Översyrning gör att cellerna slaggar igen. Organismen producerar ett olöslig salt för att stoppa en långvarig översurning. Då dessa syreslaggprodukter är olösliga i vatten kan de inte forslas bort från cellerna längre. Avlagringar i vävnaden (celluliter) eller på muskler och leder är konsekvenserna.

Foto: Birger Ledin

Översyrning reducerar kroppens motståndskraft. De angripna slemhinnorna kan som viktig länk i försvarssystemet inte uppfylla sin uppgift längre. Immunsystemet försvagas. Konsekvensen är ofta återkommande resistenta infektioner.

Hur man gynnsamt kan påverka en sur miljö.
Basiska mineralsalter spelar en viktig roll vid upprätthållandet av pH-balansen och vid korrigering av översyrning. Ett tillräckligt tillskott av dessa salter är nödvändigt, om syra-basbalansen ska hållas på en hälsosam nivå.

Tillskott av basiska mineralsaltblandningar.
Klarar man inte av att genom kostomläggning neutralisera översyrningen borde man tillföra kroppen en bra mineralsaltblandning. Basiska mineralsalter spelar en viktig roll vid upprätthållandet av pH-balansen och vid korrigering av översyrning. Ett tillräckligt tillskott av dessa salter är nödvändigt, om syra-basbalansen ska hållas på en hälsosam nivå.

Moderna mineralsaltblandningar.
En mineralsaltsammansättning enligt de senaste forskningsresultaten innehåller naturliga ämnen, är natriumarm och innehåller inga kolsyrehaltiga bindningar och inga kroppsfrämmande mineralämnen.

Vid alla basiska mineralsaltblandningar är det frågan om baser, undantag kiseljord. Kiseljord innehåller silicium och är ett surt mineralämne. Silicium eller silicea är en viktig byggsten för hår, naglar, tänder och benstommen. Därför är kisel viktig för de personer som lider av en demineralisering p.g.a. översyrning.

Birger Ledin ”Fyra vägar föra ut…”

Fortsättning följer 21/11 -13

Syra-Basbalans IV

Fortsättning från 10/10 -13

Hur försvarar sig vår kropp mot översyrning?

För att neutraliserar kroppsvätskorna använder vår organism huvudsakligen basiska mineralämnen, som den tar ur våra vävnadsdepåer. Om man tar med i beräkning att mineralsalterna finns i organisk vävnad som blod, cellvätskor och i benstommen, är det självklart att den konstanta och massiva översyrningen allteftersom leder till organismens avmineralisering. Det blir en plundring av kroppens basiska mineralsaltreserver.

Ofta förekommande mineraler i organism är sura mineraler som svavel, fosfor, klor, fluor, jod och kisel. Till basiska mineraler hör natrium, kalcium, kalium, magnesium, koppar, järn och mangan.

Lika viktig som kosten är det att sköta den övriga hälsan. Med "hälsovård" menas alla åtgärder som förhindrar att man tillför kroppen giftiga ämnen. Dessa ämnen kan vara syntetiska men de kan även uppstå genom psykiska påfrestningar. Tobak, läkemedel, alkoholmissbruk, stress, sömnbrist och överansträngning har negativa konsekvenser på vår hälsa, de påverkar även syra-basbalansen negativt.

Kroppslig aktivitet och syre.

Översyrning kan även uppstå genom för lite syre i cellerna så att syrorna inte längre kan förbrännas. På grund av vårt inaktiva levnadssätt "luftas" vår kroppsvävnad för lite. Je mer vi rör på oss desto mer syre får våra kroppsceller till sitt förfogande, och desto bättre kan de förbränna överskottsyrorna. Med andra ord att röra på sig lite extra är bara till fördel.

Svettning.

De i vävnaden lagrade slaggprodukterna söndras även ut genom svettningar eftersom svetten innehåller många överskottsyror. För den som tål är bastu ett bra sätt att göra sig av med slaggprodukter.

Foto: flickr. Nate Oxenfeld

Mycket vätska.

Njurarnas verksamhet kan bäst understödjas genom riklig vätska (minst 2 liter vatten eller örtte dagligen). Med större mängd urin söndras även ut större mängd syre. Även den psykiska balansen är viktig som man uppnår genom ett balanserat levnadssätt.

Enzymernas betydelse

Vitaminer, mineraler och spårämnen är livsnödvändiga, de finns i ämnesomsättningsprocessen för att bilda enzymer. Varje ämne behöver sitt eget enzym för att kunna omvandlas. Varje enzym är uppbyggt på ett annorlunda sätt. Enzymer kan inte lagras, de bildas endast vid behov. Utan enzymer kan det inte ske någon som helst process i kroppen, inte ens andningen. Brist på vitaminer, mineraler och spårämnen stör ämnesomsättningsfunktionerna eller gör dem omöjliga, ävenså nedbrytning av fett, protein och kolhydrater. Det bildas syre och/eller ämnesomsättningsmellanprodukter som kroppen lagrar i vävnaden tills den kan bryta ner dem. Så har vi översyrningen och slaggämnen. Kroppen kan inte bryta ner slaggämnen så länge den inte får vitalämnen. Gikt, gallsten, gasbildning, celluliter osv. kan bli resultat av sådana ämnesomsättningsstörningar. Dessutom äter vi för mycket ohälsosam kost som är medskyldig till en övermåttlig syreproduktion.

Mikroorganismer

I vår kropp finns det mikroorganismer och bakterier, både livsviktiga och skadliga. Dessa är beroende av syra-bashalten i sin miljö. Ändras denna miljö dör de livsviktiga organismer och de skadliga tar över. Ta som exempel magsårsbakterien helicobacter pylori. Den finns redan i kroppen i magens sura miljö där pH-värdet ligger omkring två. Genom stress, dålig tuggat mat, kemikalier och mediciner m.m. förändras magsäckens miljö, och nu trivs magsårsbakterien.  Med basbildande kost och genom ordentligt tuggning blir maten i munnen basisk genom enzymet amylas och balanserar därför miljön i magen. Mjölksyrebakterien i saliven skyddar därför mot magsårsbakterien.

Dr. sc.  Nat. ETH Guido P. Jutz, Dr. med Jean-Jacques Weidman, ”Der Säure-Basen-Haushalt: Ein empfindliches Gleichgewicht”

Fortsättning följer 7/11 -13

Syra-Basbalans III

Fortsättning från 26/9 -13

För att åskådliggöra kroppens arbete får vi ta havet som exempel. En liten mängd skadliga ämnen man släpper ut i havet kan förstöra faunan och floran i en vattenvolym som är avsevärt större än mängden av skadeämnen man släppte ut i vattnet. Denna erfarenhet kan man överföra till den mänskliga organism.

Cellens arbete.
I varje cell, kroppens minsta enhet, finns vatten och kemiska substanser av olika ursprung. Hit hör mineraler och spårelement. Cellvätskan kallas cytoplasma. Varje cell omges i sin tur av en annan vätska, lymfan, så att ämnesutbyte från cell till cell garanteras. Cellen behöver för sitt arbete alla näringsämnen. Nedbrytning, uppbyggnad och omvandling av ämnen sker inne i cellen. Arbetar cellen bra, skickas slaggprodukterna ut ur cellen. De utsöndras sedan via lungan, huden, njure eller tarmen via levern så att det inte blir en ansamling i kroppen. I en frisk kropp fungerar denna process men försämras markant med dagens civilisationskost. Det blir stora ansamlingar av skadliga ämnen. Ett exempel är gallsten och gikt när urinsyran är för hög i blodet. Även syra-basbalansen spelar en stor roll i kroppen. PH-värdet i blodet måste hållas mycket konstant. Det ligger i genomsnitt på 7,4. Värden under 7,37 betecknar man som acidos, värden över 7,43 som alkalos. Båda tillstånd är livshotande och måste balanseras av organism omedelbart. Det är  då vävnaden som är översyrad.

Foto: flickr. cnicholsonpath 
 bindväv

PH-värdet i njurarna.
PH-värdet i olika kroppsvätskor kan vara mycket olika. Jämte blodets och cellvätskornas pH-värde har urinens pH-värde stor betydelse. Alla ämnen, både skade- och slaggprodukter transporteras via blodet respektive kroppsvätskor förr eller senare till njurarna. Överskottsyror söndras också ut genom njurarna eller lagras i bindväven. Genom urinens syrehalt får man reda på syrehalten hos hela organism. Normalvärdet ligger på 6,2-6,8. Men värdet kan variera under dagen varför man bör göra upprepade mätningar för att få mera exakta uppgifter om organismens syregrad. Framförallt är morgonurinen sur. Det är bra så länge värdena ligger mellan 6-7 pH. Det visar att syrorna, som uppkommer under natten genom ämnesomsättningsprocessen, utsöndras. (PH-värdet i urinen kan mätas med lackmuspapper man kan köpa på apoteket).

Mekanismer för pH-värdets reglering.
När maten i kroppen med hjälp av enzymer bryts ner uppstår syror. Den enda syran som förekommer fritt i kroppen är saltsyran i magsäcken. Vid nedbrytningen av maten skulle det kunna bildas svavelsyre av svavel, salpetersyra av kväve och fosforsyra av fosfor. Detta skulle vara katastrofalt för kroppen. För att skydda sig för dessa syror använder kroppen sig av ett kemiskt trick. Varje syra kopplas till en bas och så bildas det ett neutralt salt. Kväve omvandlas istället för till den aggressiva salpetersyran till harmlös urinsyra, fosfor till fosfat och klor till klorid. Som vi vet är syror och baser motspelare till varandra och de kan neutraliserar varandra. Neutraliseringssystemet kallas också för buffertsystem.

Då näringsämnen och verksamma ämnen transporteras via blod- och kroppsvätskor är båda transportsystem utrustade med detta buffertsystem för att hålla pH-värdet konstant. Det betyder att endast en viss mängd kan skickas med. Är mängden större måste det omgående mobiliseras baser för att balansera ut pH-värdet respektive hålla konstant.

Dr. sc.  Nat. ETH Guido P. Jutz, Dr. med Jean-Jacques Weidman, ”Der Säure-Basen-Haushalt: Ein empfindliches Gleichgewicht”

Fortsättning följer 24/10 -13