2013-06-20

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen
Magnesium
Jämte Kalcium och fosfor tillhör magnesium till de viktigaste mineralerna.
Magnesium förekommer rikligast i ekologiskt odlade, oraffinerade sädesprodukter, baljväxter, sallad, växter med gröna blad och citroner, vetegroddar, tång, bryggerijäst, solrosfrö, pumpakärnor, havssalt, sesam- och linfrö, persilja, pepparrot, potatis, hirs, majs, råris, bovete, nötter, bananer, Emmentaler ost, mjölk och kakao. Hos frukterna är det dadlar, fikon och russin som visar högsta halten av magnesium och kalk.

Ungefär 80 % av magnesium går förlorat när säden bearbetas till fint vetemjöl. Mycket socker i kosten kräver mycket magnesium, likaså en proteinrik kost. Vattendrivande mediciner kräver också mycket magnesium. Mineralet är en nödvändig aktivator för ett flertal enzymsystem och ett rätt utnyttjande av vitaminer. Magnesium och kalk är de viktigaste mineralerna för hjärtats funktion. Se inlägget 8/11 -12

Magnesiets effekter

Magnesium ökar de vita blodkropparnas bakteriedödande förmåga. Det är jämte kalcium livsviktig för nervsystemets funktion. Magnesium verkar lugnande, löser kramper, mildrar skakningar och minskar trötthet vid nervösa spänningstillstånd. Det behövs även för hormonsystemet. Magnesium förebygger hjärtattacker. Det har troligen en grundläggande betydelse vid kolesterolomsättningen. Mineralet har god effekt på urinvägsbesvär med ursprung i prostata och det till och med vid total urinstopp. Tremor, (darrningar, ryckningar) hallucinationer, kramper och delirium tremens kan alla sättas i samband med det låga serummagnesiumvärdet. För att förebygga osteoporos, (benskörhet) bör man komplettera kalk och D-vitamin med magnesium. Vid brist på vitamin B6 stiger magnesiumbehovet.

broccoli forest
Foto: flickr. Philliefan99
Brist
När magnesiumnivån ligger under normal i kroppsvätskor och nervsystem blir nerverna ur stånd att kontrollera musklernas rörelser, andningen och de mentala processerna. Oftast beror det på magnesiumbrist i födan eller på bristande förmåga av magnesiumresorbtion (resorbtion - upptag) i tarmkanalen.

Det upptäcktes, att magnesiumspegeln i cerebrospinalvätskan (hjärnvätska) hos epileptiker var lägre än normalt, likaså i blodet. En patient med kraftig epilepsi fick mindre anfall när han började tugga sin mat ordentlig. Magnesiets närvaro i cerebrospinalvätskan är nödvändig bland annat för att dämpa kroppshormonernas stimulerande effekt. Brist orsakar irritation och överaktivitet till kropp och själ.

Den första åtgärden vid behandling av magnesiumbrist hos barn är att stryka mejerimjölken från matsedeln enligt dr. Barnett. Calciferol, syntetisk D-vitamin, som tillsättes mjölken, binder magnesium. Förbudet gäller ej mjölk från ekologiska gårdar.

Magnesiets speciella uppgifter
Magnesium ingår i nukleinsyrorna, som är byggstenar i DNA och RNA, vilka kontrollerar reaktioner och egenskaper hos alla levande celler. Cellens mitokondrier (energifabriken) innehåller ett enzym, som bryter ner druvsocker under frigörande av energi. Magnesium aktiverar detta så väl som andra enzymer och har därför sin givna plats vid behandlingen av diabetes. Även cellens vätskehushållning och andning via mitokondrierna kräver medverkan av magnesium. Det är också nödvändigt för bindande av fosfaterna. Mineralet är nyckelelementet till kroppens alla vitala processer. Det stärker ben och tänder och förebygger kalkavlagringar på "fel" plats, gall-, njur- och tandsten. Det är magnesiumkomponenten, som gör tändernas emalj stark, alltså inte kalken enbart. Hög kalkhalt i födan ökar behovet av magnesium. Kalk – magnesium - fosfor bildar en triad i inbördes beroendeställning. Om ett av dem ökar utöver en viss gräns, kommer de övriga automatiskt att minska. De som har större tillgång till magnesium har större sinnesjämvikt och större kraft att bära motgångar.

Magnesium
År 1900 fick man i sig 1200 mg magnesium/dag, 1990 endast 200 mg. Benskörhet har tredubblats sedan 1950-talet. Kalktabletter urlakar skelettet, då de saknar magnesiumreceptorer. Magnesiumbrist fördröjer läkning av benbrott.

Källa: dr. Margaretha Hellsten, personlig kommunikation
Dr. Signe Danielsson, ur "Biologisk Medicin" nr. 1 1981, i huvudsak ett referat ur JI Rodales bok.

2013-06-06

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. V

Mineralämnen
Lika viktig som vitaminer är mineralämnen för vår kropp. De behövs i de livsviktiga grundprocesser, som pågår i varje cell. Vitaminer och mineraler arbetar alltid tillsammans som t.ex. kalk och D-vitamin, selen och E-vitamin, magnesium och vitamin B 6, järn och C-vitamin och så vidare. De har också var för sig speciella uppgifter att fylla.

Liksom vitaminbrist ger mineralbrist klart markerade symtom såsom vid rakitis, struma, felaktig blodkoagulation, anemi m.m. Symtom som i muskulaturens sammandragningsförmåga, försvagade, nervstyrda reaktioner och rubbningar i hjärtverksamheten anses tyda på undernäring i cellerna av samma typ som förekommer vid vitaminbrist.

Kalcium
Kalcium är ett av våra viktigaste mineraler. Det behövs framför allt för skelettet och tänderna och måste ständigt tillföras med födan. Riklig försörjning med D-vitamin eller solljus och magnesium hjälper kroppen att ta upp kalcium och lagra det i benvävnaden. Oxalsyran i födan minskar kalciumupptaget. Därför behövs extra  kalktillskott vid oxalsyra rika grönsaker som spenat, kakao, rödbetor, persilja, choklad och rabarber.

Förekomst
Kalcium finns i bönor, nässlor, nypon, kålrabbi, alla kålsorter med mörkgröna blad och i  deras skaft, gräslök, pepparrot, maskrosblad, i sädesprodukter ochi olika nötter, kantareller, torkade dadlar och russin. Vår denaturerade kost idag kräver extra doser av kalktillskott. Vårt kalkupptag kan vara så dåligt att 60-80% av kalkinnehållet i maten passerar rakt igenom kroppen och försvinner med avföringen.

Grünkohl nach dem Frost
Foto: flickr. Brennesselkraut
Behovet
Proteinrik kost kräver större doser kalk likaså sötsaker. Detsamma gäller för bikarbonat och fosfor. En av våra största kalktjuvar är kaffet, det stjäl dessutom B-vitaminer. När man äter för mycket syrabildande kost, behöver kroppen kalk. Bisköldkörteln tar då kalk ur skelettet, som fälls ut i blodet. Då är det stor risk för njur- och gallsten. Inom skolmedicin opererar man bort bisköldkörteln och tror sig har löst problemet. Inom biologisk medicin tillförs kalk i homeopatisk form för att på så sätt balansera kalkspegeln.

Pastöriserad mjölk förstör kalkupptaget. Sverige är det land där man dricker mest mjölk, men är också landet med flest benbrott. Påståendet att mjölk skall ge starka ben är alltså inte korrekt. Pastöriserad mjölk belastar kroppen istället.

Havande och ammande kvinnor och kvinnor i övergångsåldern och gamla har ett större behov av kalk då kalkupptaget även  styrs av vår hormonbalans. Minskar östrogenet i övergångsåldern, minskar också kroppens förmåga att omsätta kalk. Brist på motion ökar kroppens utsöndring av kalk. Ligger man till sängs en längre tid förlorar kroppen 200 mg per dag. Många människor, som återhämtar sig efter en sjukdom, operation eller infektion, behöver större mängder av många näringsämnen inklusive kalcium, för att snabbare tillfriskna.

Kalkens Betydelse
Kalk är även viktig för många organfunktioner. Brist kan bland annat framkalla kramp hos barn. Kalk kan verka nervlugnande och smärtstillande som t.ex. i samband med tandläkarbesök. Kalk behövs i ämnesomsättningsprocesserna, den hjälper till att bilda de olika enzymer som behövs i matspjälkningsprocessen. För att kroppen ska kunna bilda interferon behöver den kalk, C-vitamin och D-vitamin. Interferon är det viktigaste signalämnet som kroppen tillverka mot infektioner. Kalk har ytterligare en betydelse. De som har en bra kalknivå klarar strålskador, amalgamsaneringar, elallergi och alla sorters allergi bättre än de som har en dålig kalknivå.

Rekommenderad dagsdos av kalk är 600 mg. Förlust genom faeces 600 mg, genom urin 175 mg och genom huden 50 mg. Absorption (upptag) ur födan är 20-70%.
För att täcka kalkförlusten bör intaget ligga på 2350 mg/dag.
Urbefolkningar får i sig: 6000-8000 mg/dag   
 Matti Tolonen ”Vitaminer och mineraler för ett friskare liv” 
 Dr. Harold Rosenberg och A.N. Feldzamen, PhD ”Stora Läkarboken Om Vitaminterapi”
Margaretha Hellsten, muntlig kommunikation